2021 producerades det första testbatteriet på Northvolt i Skellefteå och 2023 var fabriken igång med kommersiella leveranser av batterier.
Skellefteå har omvandlats totalt på bara några år – från en undanskymd kommun på nedgång, till Sveriges snabbaste växande stad dit människor flyttar från världens alla kontinenter.
– Det är egentligen helt osannolikt, som näringslivschefen Anja Palm konstaterar.
Men sant är det, och förklaringen stavas Northvolts batterifabrik. I en annan verklighet hade Uppsala kunnat ha en liknande historia, och batterijättens andra Sverigefabrik hade kunnat ligga i Librobäck.
Det här är berättelsen om hur vi förlorade den.
Förfrågan kom plötsligt, mitt i sommaren 2021.
Northvolt hade slagit sig ihop med Volvo cars och bildat bolaget Novo energy. Volvo ska vara ett helt elektriskt bilmärke 2030, och en ny fabrik skulle leverera bilbatterierna.
Nu skickade Novo ut en förfrågan till ett antal kommuner i Sverige – och kapplöpningen var ett faktum.
Novos skiss på den nya fabriken.
Göteborgsregionens etableringschef Henrik Einarsson samlade kraftfullt, som han säger, ihop ett team på omkring 50 personer.
– Vi avbröt semestern för alla relevanta chefer i kommunen. Någon satt i segelbåten vet jag, en annan var i sommarstugan.
Flera intresseparter engagerades också, som Göteborgs hamn, Chalmers och Internationella skolan. Tillsammans skulle de visa att Göteborg kunde möta Novos krav.
Henrik Einarsson var Göteborgs stads projektledare när Novo skickade ut en intresseförfrågan till ett antal kommuner i Sverige – och en kapplöpning tog fart.
I Uppsala pågick samma process.
– Det var ett arbete som skulle gå snabbt. Vi hade ett par dagar på oss att ta fram vad Uppsala som stad hade att erbjuda, minns Thomas Stavbom, regionchef på Handelskammaren i Uppsala.
Tomas Stavbom, Uppsalachef vid Stockholms handelskammare, minns när förfrågan kom sommaren 2021.
Den storskaliga produktionen av litiumjonbatterier krävde en yta på minst 75 hektar och en kraftig elförsörjning.
Nu undrade Novo: Fanns det bostäder till de anställda? Kunde kommunen leverera kylvatten? Och skulle det gå att driva fabriken med helt förnybar energi?
– Vi går alltid in med vinnarskalle och tänker att det här ska vi fixa, säger Per Lundeqvist.
Enhetschefen på Uppsala kommun näringslivs- och destinationsavdelning möter upp oss i Uppsalas stadshus. Det var han som ledde arbetet med att svara på alla Novos frågor.
Per Lundeqvist är enhetschef på Uppsala kommuns näringslivs- och destinationsavdelning
Och Uppsala kommun gjorde sitt bästa för att vinna etableringen. Det säger han med eftertryck.
Intresset fanns?
– Ja, oj oj oj, vi mobiliserade ju för det här.
"Det här hade satt oss på kartan inom energiområdet", säger Per Lundeqvist.
Mejlen studsade fram och tillbaka mellan Novo och Uppsala kommun. Kommunen förklarade att eventuella fornlämningar skulle gå att flytta, att detaljplaner för marken nog skulle kunna skyndas på och att man eventuellt kunde pumpa kylvatten direkt från Fyrisån.
Uppsala är ju en pendlingsregion, så arbetskraft finns det gott om, försäkrade kommunen.
Processen pågick under sommaren och hösten 2021. Novo besökte Uppsala och mejlen skickades flitigt fram och tillbaka.
– Min bild är att Novo upplevde att vi hade en hög servicenivå, att vi var tydliga och konkreta i de frågor de hade och att vi skötte det snabbt och professionellt, säger Per Lundeqvist.
"Det här hade satt Uppsala på kartan"
Per Lundeqvist
Enhetschef
De föreslog tomten Västra Librobäck, en planerad stor industriyta som i dagsläget är åkermark.
– Det var den kommunala mark som var aktuell och vår bild var att den matchade Novos behov, säger Per Lundeqvist.
Så här hade det kunnat se ut i Västra Librobäck. Detta är en grov skiss som Uppsala kommun gjorde för att visa Novo det möjliga läget.
Västra Librobäck är i dagsläget åkermark, men ska bli en stor yta för industritomter.
I sin förfrågan skrev Novo att kommunens vilja att "flytta berg" skulle vara en avgörande faktor.
Var ni det?
– Ja, absolut. Det märktes på hela arbetsplatsen att det här var en stor, häftig förfrågan, säger Per Lundeqvist.
Men i oktober 2021 tog det stopp.
– Det är klart att det var supertråkigt.
"Det är klart att det var supertråkigt", säger Per Lundeqvist om att förlora batterifabriken.
Vid det här laget vet nog många att det var Henrik Einarssons team som vann. Medierna har rapporterat flitigt om Novos fabrik, som i skrivande stund växer fram i Göteborgsstadsdelen Torslanda.
Och i efterhand ser det inte direkt ut som en slump. Vägg i vägg med den nya batterifabriken ligger nämligen en av Volvos fabriker.
"Det var ett stenhårt race"
Henrik Einarsson
Göteborg Businessregion
Men det var aldrig självklart att Göteborgs stad skulle vinna, försäkrar Henrik Einarsson.
– Nej, nej, det var ett stenhårt race. Jag tror verkligen inte att vi var nummer ett från början. De ville ha stora ytor och vi ligger mitt stan.
Här i Torslanda, nära Volvo cars fabrik, växer Novos batterifabrik fram.
Vad var det då som avgjorde kampen?
Per Lundeqvist har aldrig riktigt fått en förklaring.
– Det är svårt att säga vad det föll på faktiskt. Det vore intressant att höra om du pratar med dem.
"Det är svårt att säga vad det föll på faktiskt", säger Per Lundeqvist.
Men att få ett tydligt svar visar sig inte vara det lättaste.
Novos kommunikationsansvarige Christian Jebsen ger inga tydliga besked.
– För oss handlar det om att Göteborg vann, inte att Uppsala inte fick fabriken, säger han undvikande.
"Självklart finns det stora fördelar med att ligga granne med Volvo cars i Torslanda, men det var inte avgörande, mest en bonus", säger Christan Jebsen, kommunikationsasvarig på Novo energy.
Han konstaterar dock att Göteborg har Skandinaviens största hamn och god tillgång på arbetskraft.
– Det börjar mer och mer bli en innovationshub för elektromobilitet. Och vi visste att vi kunde få 100 procent fossilfri el i Göteborg, det var en stark faktor.
Hur nära var det att ni valde Uppsala?
– Nej men det kan jag inte svara på. Vi har ingen sådan lista.
"Nej men det kan jag inte svara på"
Christian Jebsen
Novo energy
Stefan Hanna (UP), kommunalråd och ordförande i Uppsalas näringslivsråd, lägger fram en möjlig teori till varför Uppsala förlorade.
– Jag kan ju inte säga exakt vad det föll på. Många kommuner tävlar. Men Uppsala kan inte svara upp på behoven från en del stora etableringar som behöver mycket el och vatten, säger han.
Stefan Hanna (UP) vet inte varför Uppsala förlorade. Men generellt är el- och vattenförsörjning ett problem för företag som vill etablera sig och växa i kommunen, menar han.
Per Lundeqvist medger att elförsörjningen som batterifabriken kräver inte finns i Västra Librobäck i dag.
– Det hade man behövt ordna och stärka upp. Men det tar ett tag att bygga en anläggning och det krävs att det först finns en kund för att man ska göra den förstärkningen.
Per Lundeqvist, enhetschef på Uppsala kommuns näringslivs- och destinationsavdelning, ledde arbetet med att övertyga Novo om att etablera sig i Uppsala.
Han är säker på att Uppsala hade vad som krävdes för att möta Novos krav.
– Vi har redan flera stora kapacitetskrävande industrianläggningar som visar att vi har förutsättningarna, som Galderma, Cytiva och Thermo Fisher.
Erik Pelling (S) tror att det var tillgången på mark som föll krokben. Han var kommunstyrelsens ordförande redan 2021, när Novo hörde av sig. Deras förhoppning var att komma igång med markarbetet redan under hösten 2022, men risken fanns att Uppsala kommun inte skulle hinna ta fram detaljplaner så snabbt, menar Erik Pelling.
– Det var sannolikt det som avgjorde, säger han.
"Internationell konkurrens, inte minst från Asien, utmanar våra företag och jobb men även våra universitet. Om vi vill fortsätta vara en välmående stad måste vi vara framåtlutande och ta de chanser som ges", säger Erik Pelling (S).
Exakt varför Uppsala kommun förlorade kampen om batterifabriken visar sig vara svårt att få svar på.
Oppositionsrådet Therez Almerfors (M) beklagar att det inte blev någon fabrik. Det finns mycket av lära av det här, tycker hon.
– Vad vi politiskt kan göra är att förbereda och rusta oss själva för sådana här stora projekt. Vi får inte anses tungrodda, det betyget har vi fått historiskt. Viljan finns, men vi är oförberedda och det tar lång tid att starta upp stora projekt.
Therez Almerfors (M) beklagar att det inte blev någon Novofabrik. "Det hade inneburit många jobbtillfällen för Uppsalaborna och det behöver vi verkligen."
Vad var det vi förlorade den där hösten?
När Novofabriken i Torslanda är klar väntar jobb för 3 000 personer. Göteborgs stad räknar med att det i sin tur kommer att generera uppåt 3 000 ytterligare arbetstillfällen i kommunen.
Men för att verkligen få en bild av vad det kunnat innebära, är det kanske ännu bättre att fråga Skellefteå.
I skrivande stund finns 800 arbetslösa i Skellefteå kommun, men 4 000 utannonserade jobb. "Vi har blivit helt beroende av arbetskraft i andra regioner som vill flytta hit för jobb", säger Anja Palm.
De har levt med Northvolts batterifabrik sedan 2017. Något år tidigare hade kommunen bestämt sig för att försöka lämna åratal av utflyttning och en minskande befolkning bakom sig. Den inställningen bidrog till att Northvolt vågade satsa på Skellefteå, tror näringslivschefen Anja Palm.
"Vi redan var mitt i en tillväxtresa"
Anja Palm
Näringslivschef, Skellefteå kommun
Det är en helt annan stad hon beskriver år 2024. Skolor byggs ut, hundratals personer dyker upp när kommunen anordnar mingel för nyinflyttade, lokaltidningen Norran har startat en engelskspråkig sajt. Lokala företag växer ur sina lokaler.
Anja Palm är näringslivschef på Skellefteå kommun och beskriver en samhällsomvandling på bara fem år.
Och det är svårt att hänga med. Kommunen skulle behöva bygga 1 000 nya bostäder om året, men i år kommer de bara upp i 750. Och även om skatteintäkterna har ökat med 994 miljoner sedan 2017, har Skellefteå kommun också tagit stora ekonomiska risker på kort sikt, konstaterar Anja Palm.
Det var 2019, efter två år av förberedelser, som Northvolts första Sverigefabrik började byggas i stadsdelen Bergsbyn.
Nu fick inte Uppsala någon batterifabrik. Vad gick vi miste om?
– Det är förstås svårt att säga. Men för oss blev det en extra växel i det förändringsarbete vi ville göra.
Och vad slapp vi?
– Ja men den här stressen som ändå finns, att allt måste hända samtidigt. Och miljardinvesteringen som kommunkoncernen måste göra på kort sikt, vi har satsat 17 miljarder på sju år. Mycket är investeringar vi ändå planerat, men som behövt ske tidigare, säger Anja Palm.
"Det är egentligen helt osannolikt att en mellanstor kommun i norra Sverige är den som växer snabbast"
Anja Palm
Och nu? I Torslanda tuffar bygget vidare. Samtidigt håller Volvokoncernen på att starta upp en ytterligare batterifabrik i Mariestad.
– Vi får en helt ny basindustri i Västsverige. Var hade vi varit i dag om vi inte haft fordonsindustrin, liksom? Nu tar batteriindustrin över och blir strategiskt viktig, säger Henrik Einarsson.
Henrik Einarsson skickar några mobilbilder från byggplatsen i Torslanda. Nyligen har bussarna börjat gå ut till hållplats "Batterifabriken".
"Som jag förstått det ska produktionen vara igång någon gång 2026", säger Henrik Einarsson.
Det finns inte så många grannar runt området där Novofabriken ska byggas, men bygget krockar med vissa naturintressen, berättar Henrik Einarsson. "Vi fick flytta 5 000 groddjur till nya habitat."
För Uppsalas del sker andra etableringar i stället, konstaterar Per Lundeqvist.
"Helt ärligt tänker jag att vi lärde oss mycket av processen. Vi har redan ett expansivt näringsliv, men det är klart att Uppsala skulle ha vunnit på att bredda sig", säger Per Lundeqvist.
Men det blev ingen batterifabrik och inga 6 000 jobb. Vad tänker du om det?
– Vi har ju haft en tillväxt över tid med cirka 2 000 nya jobb per år det senaste decenniet. Men den här etableringen skulle ha gett en extra boost till näringslivet. Det hade varit spännande att se.
Batteriindustri i Uppsala
Trots att det inte blev någon batterifabrik för Northvolt i Uppsala så finns företaget representerat i staden.
Northvolt är delägare i Uppsalaföretaget Altris som utvecklar katodmaterialet Fennac som består av järn, kväve, natrium och kol – nödvändiga komponenter för kunna tillverka uppladdningsbara natriumjonbatterier.
"Om man pratar om natriumjonbatterier så består de av råmaterial som finns tillgängligt överallt till skillnad från litium och kobolt som bara finns på vissa ställen runt om i världen. Det minskar de geopolitiska hindren och riskerna", har Ronnie Mogensen, grundare och teknisk chef på Altris, förklarat för UNT.
Northvolt äger i dag 18,8 procent av aktierna i Altris. Och faktum är att Altris från början är en produkt av den batteriforskning som bedrivs på Uppsala universitet. Kristina Edström är professor i kemi och ansvarig för forskargruppen på 100 personer:
– Det är klart att vi hade gynnats av att ha närheten till Novos fabrik, men vi har bra samarbeten med både Northvolt och Novo ändå. Det viktigaste nu är kanske att Uppsala inte förlorar Altris. Alla insatser behövs, det här är ju Sveriges chans till en återindustrialisering.
