Här är delen av taket där klubben misstänkt svartmögel.
– Precis som vilken byggnad som helst behöver lokaler renoveras och Gränby ishall är väl den lokalen i Uppsala som har de största renoveringsbehoven, säger Tobias Pehrsson.
Almtuna har tidigare haft misstankar om svartmögel i ett område av taket och uttryckt starkt missnöje kring skicket på hallen. Efter kritiken har kommunen tagit tag i en del av problemen då skador har åtgärdas och eventuellt mögel har analyseras.
UNT har varit i kontakt med det kommunala bolaget Uppsala kommun Arenor och fastigheter AB kring frågan om mögel. I ett skriftligt svar till tidningen förklarar Tommy Fredholm, biträdande affärsområdeschef drift och teknik följande:
"Provtagningen visade lokala förekomster av mögel på undertaksplattor och takstolar. Skadade plattor är utbytta och takstolarna behandlade".
Trots åtgärderna menar Tobias Pehrsson att det återstår en hel del att göra.
– Almtunas styrelse har haft en dialog med kommunen där de sammanställt en väldigt lång lista på åtgärder som behövt göras i egentligen hela arenautrymmet, säger klubbchefen och fortsätter:
– Det är klart att alla åtgärder inte kan göras på en gång. Vissa åtgärder måste vi göra för att vi har krav från en besiktningsenhet från Svenska Ishockeyförbundet, och en besiktningsenhet från ligorna, där arenan måste uppfylla vissa krav för att få spela matcher.
Pehrsson vill även att hallen görs mera besöksvänlig och berättar om planer kring att skapa "ett större umgängesutrymme med bar, kiosk och andra förnödenheter". Han nämner även planer på att bygga ut kortsidan mot IFU Arena för att skapa en restaurang- och hospitalitydel.
– Det finns en rad olika åtgärder som vi i Almtuna har framfört till kommunen och det finns en tvåårsplan från kommunens sida för att ordna de delarna jag nämnt. Ungefär så här har dialogen med kommunen varit det senaste halvåret, säger Pehrsson.
Tobias Pehrsson berättar att det finns en lång lista med åtgärder för att förbättra skicket på hallen och göra den mer besöksvänlig.
Vidare lyfter klubbchefen hur kommunen investerat i evenemangsarenor för andra idrotter i Uppsala. Han syftar på fotbollen som har Studenternas IP, friidrotten och innebandyn som har IFU Arena. Senast är det Gränby simhall där Upsala simsällskap kommer kunna bedriva sin verksamhet framöver.
Nu hoppas Pehrsson att kommunen ger ishockeyn samma möjlighet.
– Allt det där är jätteroligt för idrotten i Uppsala och jag tycker kommunen gör helt rätt i att göra de här investeringarna i andra idrotter, säger han och utvecklar:
– Vi behöver att kommunen satsar lika mycket på hockeyn som man gjort i de andra idrotterna. Annars går det inte att bedriva en elitmässig verksamhet på nationell nivå inom ishockeyn.
Klubbchefen menar att de nuvarande förhållandena gör det svårt att konkurrera med andra klubbar inom svensk ishockey då det bland annat påverkar klubbens intäkter.
– Därför är det viktigt att börja med de här små investeringarna här och nu. Vi måste se åtgärder nu.
Karolin Lundström (V) är ordförande i Idrotts- och fritidsnämnden i Uppsala kommun.
Karolin Lundström (V), idrott- och fritidsnämndens ordförande, menar att upprustningen av Gränby ishall är en prioritet, men att det är bygget av en evenemangsarena som hamnat lite i skymundan. I dagsläget förväntas bygget av den nya arenan inledas år 2029.
– Tanken var att bygga den här eventarenan som inte bara skulle vara anpassad för hockeyn utan även för event. Sedan kom pandemin och inflationen, så den ligger lite framskjuten i vår lokalförsörjningsplan, säger Lundström.
Vidare förklarar Lundström att lokalsförsörjningsplanen är ett underlag för hur kommunen ska investera i olika verksamhetslokaler. Det görs då utredningar kring hur samhällsbehovet ser ut på olika områden. Dessa ligger sedan till grund för vilka åtgärder som ska tas när det gäller försörjningsplanen.
I nuläget menar Lundström att Almtuna varken har ekonomin eller behovet av en arena som uppnår SHL-standarden sett till publikkapacitet.
Att bygget av simhallen har gått före evenemangsarenan har att göra med de begränsade vattenytorna i staden och de behov som behöver fyllas till följd av det.
– Det är inte att vi tycker att det är mer viktigt med simning än hockey. Utan det bygger på befolkningsutvecklingen och samhällsbehov, säger Lundström och utvecklar:
– Det är för att kunna fullfölja våra åtaganden kring simidrottsundervisning och kraven i årskurs sex kring att alla barn ska kunna simma 200 meter.