Studenternas och konstgräsmattan. Är det just Studenternas gräs som är anledningen till de många allvarliga knäskadorna hos Sirius? (Arkivbild)
Stefan Wittberg är arenachef på Studenternas och kan inte se något samband mellan Sirius och Uppsala fotbolls många allvarliga knäskador, en fråga som UNT:s krönikör Daniel Meisels lyfter, där gräset får kritik.
– Det finns ingen skillnad på vårt gräs och andras konstgräs, det är grunden. Gräset kontrolleras årligen av en extern part, en kontroll som pågår under hela dagen. Det finns vissa krav som ställs från Svenska Fotbollförbundet på konstgräset i allsvenskan, superettan och elitettan, säger Wittberg.
Men att det finns ett samband mellan skador på konstgräs kontra naturgräs anses vara klarlagt.
För några år sedan gjorde Karolina Kristenson, doktorand i idrottsmedicin vid Linköpings universitet, en avhandling om just skador på konstgräsplaner.
– Det finns en ökad generell skaderisk på konstgräs. De skador som är överrepresenterade är främst överbelastningsskador i underben och i ljumsk- och höftregionen, konstaterar Kristenson i sin avhandling.
Men att Studenternas konstgräsmatta skulle vara orsaken till Uppsala fotbolls och Sirius skador tror inte Jonas Valfridsson på. Han är tränare för Uppsala fotboll och han har en helt annan möjlig förklaring till sitt egets lags skadeproblematik och indirekt till skadorna på Sirius spelare.
– När vi värvade spelare från lägre divisioner och de sattes i träning direkt hos oss så ökade risken för att bli skadad. Belastningen blev för stor med en ökad träningsdos. Dessutom kunde det vara spelare som kom från naturgräs till konstgräs, säger Valfridsson.
När Uppsala fotboll upptäckte skadesambandet mellan lägre divisioner och allsvenskan/elitettan lade man helt enkelt om träningen.
– Framförallt när vi plockar upp yngre spelare har vi en träningstrappa, som kan ta tre eller fyra månader. Vi har lärt oss den kostsamma vägen, säger Uppsalatränaren, som också lyfter fram en annan orsak till lagets tidigare knäskadeproblem: Pandemin.
– Vi hade inga skador 2019 när vi tränade i gymmet. Så kom pandemin och vi tvingades köra kompletterande fyspass ute på planen, något som pågick till 2021, och det var då vi fick våra korsbandsskador. Sedan dess har vi inte råkat ut för sådana skador, peppar peppar, säger Jonas Valfridsson.
Att Uppsala fotbolls skador skulle ha berott på Studenternas gräs tror han inte. Därmed tror han inte heller på att Sirius spelare fallit offer för konstgräset på just Studenternas.
– Min teori är att några av de här Siriusspelarna som råkat ut för allvarliga knäskador (Filip Olsson, Patrick Nwadike och Andreas Murbeck) kommer från division I och från ett lag som spelar på naturgräs (Landskrona Bois). De här spelarna är skickliga på planen men kommer från en helt annan träningsbakgrund.
Karolina Kristenson avvlivar, som hon säger, några myter i sin avhandling om skaderisken på konstgräs, och det är bland annat att ständiga byten av underlag skulle påverka.
– Jag ser inget samband mellan skador och byten av underlag.
Kontentan blir att skaderisken har varit (eller är?) högre på konstgräs än på naturgräs. Ett naturgräs ”flyttar” sig inte på samma sätt som ett konstgräs. Det är inga ”kokor” som lossnar på konstgräs.
Stefan Wittberg tror dock inte, liksom Jonas Valfridsson, att det är just Studenternas konstgräs som skulle vara ”boven i dramat."