Barn tränar för lite – och för tråkigt

I tioårsåldern borde våra barn ha sin allra mest aktiva period och träna minst tre timmar om dagen. Men i dag ser vi alltför ofta tioåringar som helt slutar idrotta och tonåringar som knappt rör sig alls. Att vända trenden borde vara högsta prioritet för idrottens, barnens och samhällets bästa, skriver Peter Svensson och Kristian Persson som är aktuella med boken ”Skapa talang 2.0”

UNT:s artikelserie om ungdomsidrott engagerar. Nu skriver elittränarna och författarna Peter Svensson och Kristian Persson en debattartikel i ämnet.

UNT:s artikelserie om ungdomsidrott engagerar. Nu skriver elittränarna och författarna Peter Svensson och Kristian Persson en debattartikel i ämnet.

Foto: Vegard Wivestad Grøtt

Sportforum2018-10-22 12:00

Vi älskar idrott och är övertygade om att idrott och folkhälsa går hand i hand. Men dagens idrott gör oss ibland bedrövade. Vi ser barn som inte nått puberteten sållas ut för att de ”inte duger”. Vi ser andra lika små barn ”elitsatsa” och lägga alla sina timmar utanför skolan på att nöta detaljer i en enda idrott. På träningsanläggningar överallt i Sverige ser vi barn passiviseras av att stå stilla i kö istället för att röra på sig, lyssna på instruktioner i stället för att träna och nöta enformigt i stället för att leka och spela. Dessutom läggs ofta mer tid på transporter till och från träningen än själva träningstiden.

Det är vi vuxna som skapat den här osunda idrottsmiljön – och samtidigt är det vi vuxna som förfäras över att barnen väljer TV-spel eller sociala medier istället för träningen. Men ska vi skapa ett Idrottssverige som utvecklar och aktiverar våra barn och gör dem glada och välmående – samtidigt som vi återigen blir ett idrottsland i världsklass – då måste vi tänka om. Riksidrottsförbundet gör rätt i att satsa på frågan om ökad variation – något som UNT:s artikelserie visat är nödvändig. Vi vill peka på fler områden inom svensk barn/ungdomsidrottsträning som behöver förändras för att inte tråka ihjäl ännu fler generationer.

Tio förslag till förändringar:

1 Growth mindset. Inställning till lärande är viktigare än lärandet i sig. Den som ser misslyckanden som utvecklande och problem som härliga utmaningar kommer livet igenom att kunna lära sig hur mycket som helst.

2 Pyramiden. Barn ska träna mycket. 20–25 timmar i veckan är en bra tumregel för tioåringar. Men det räcker med fem timmar organiserad träning i veckan, resten bör vara olika former av lek och spontanidrott.

3 Feedforward. Alla vill ha beröm för sina insatser. Den bästa feedbacken är dock den som pekar framåt mot nästa uppgift. ”Gör mer så här”, ”prova så här nästa gång” är utlåtanden som ger god effekt för att utvecklas framåt. Måla gärna upp dessa målbilder tillsammans med utövarna.

4 Deliberate play. Att sätta leken i första hand och väva in idrottsspecifika moment i roliga lekar är mer effektivt för barn än att nöta in specifika detaljer. Skolgårdsfotboll, streetbasket och annan spontanidrott och rörelser är utmärkta utgångspunkter. När du kommit till en viss nivå kan experten hjälpa dig för vidare utveckling.

5 Inre motivation. Att få brinna för det vi gör och styras av lust är bland det bästa vi kan uppleva. Eliminera allt vad piskor och morötter heter och låt barnens inre driv få blomstra. Ditt eget också, för den delen.

6 Först atlet. För att bli en riktigt vass specialist krävs en stabil och bred grund. I UNT:s artikelserie har vi läst om flera personer som lyckats tack vare sin allmänna idrottsbas – liksom exempel på talanger som vissnat till följd av allt för tidig specialisering. Dessutom ger tidig specialisering en ökad risk för idrottsskador samt tidig drop-out från idrotten.

7 Time on task. Den aktiva tiden av en träning borde och kan vara så hög som 95 procent, men är många gånger inte ens hälften. Den passiva tiden – kötid, stillasittande instruktioner och så vidare – ska minimeras. Dessutom se till att arenan runt idrottaren stimulerar till mer rörelse både innan, under och efter träningen.

8 Grit. Träna på att kämpa genom att ge barnen svåra, uthållighetskrävande och ibland till och med tråkiga övningar. Livet, och idrottandet, är inte alltid en dans på rosor och det gäller att träna tidigt på att tackla motgångar. Då menar vi inte att barnen och ungdomarna ska träna på att stå i kö utan fokus böra istället vara på att ta i, få bidra, testa sina krafter och få känna att du verkligen kan klara saker som är tuffa utmaningar.

9 Må bra, bli bra. Vi är glada att Riksidrottsförbundets ”Strategi 2025” går helt i linje med samtida forskning där välmående och livslång aktivitet kommer främst. Vi tror också på att de som vill ska få möjlighet att satsa på sin idrott. Börja dock i rätt ända. Prioritera för det första att må bra, därefter att bli en atlet och sen skapa möjlighet att bygga elitträning för dem som vill.

10 Nya segrar. Erbjud tävlingar på nya sätt. Mot sig själva och mot andra. Lägg in små utmaningar att klara av här och var. Låt var och en satsa mot sina egna drömmål så att de kan överträffa sig själva.

Peter Svensson

Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, specialiserad på att maximera utveckling och träningsplanering för att prestera under stress, författare till böckerna Skapa talang (2016), Skapa talang 2.0 (2018) och Maxa din träning (2018).

Kristian Persson

Sportchef Ullevi TK, Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, föreläsare, coach, författare till böckerna Skapa talang, Skapa talang 2.0 och Maxa din träning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!