Det pågår en diskussion när det handlar om elitidrott.
Å ena sidan: Är det en fördel om du satsar tidigt om du ska bli duktig?
Å andra: Eller ska man prova på många olika idrotter och så småningom välja?
Per Göran Fahlström, som är universitetslektor vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, brinner för ämnet och har forskat inom området i många år. För honom är svaret lika enkelt som självklart.
– En procent (1) av alla barn som börjar med idrott blir elitidrottare. Fler än så är det inte. Om det är att skapa elitidrottare som idrotten går ut på, misslyckas ju alla kapitalt med sin sak.
– Om man i stället har utgångspunkten att de flesta inte kommer bli elitidrottare ger inte tidig specialisering något. Erfarenheten visar dessutom att du har större chans att lyckas inom din specialgren om du håller med fler idrotter när du är ung. Det är jättetydligt inom framför allt lagbollsporter. Man lär sig så många olika saker av att hålla på med fler idrotter, som bollbehandling, split vision, koordination. Du kan med andra ord bli en bättre handbollsspelare av att träna volleyboll samtidigt, säger Per Göran Fahlström.
Vill du bli grym på en idrott – träna flera olika, är ledmotivet för den satsning som Riksidrottsförbundet inlett under hösten. Per Göran Fahlström ligger bakom den forskningsrapport ”Vägarna till landslaget” som Riksidrottsförbundet vilar på.
I rapporten tar sig Per Göran Fahlström an frågan om det är gynnsamt att ägna sig åt olika idrotter, eller om man tvärtom satsa på en idrott? Är det avgörande att börja i tidig ålder för att nå framgång? När ska man specialisera och hur tidigt borde den blivande världsstjärnan börja elitsatsa?
Resultatet av 328 enkätsvar från landslagsaktiva idrottare visar att de som når landslagsnivå har hållit på med minst två andra idrotter förutom sin huvudidrott och att de specialiserat sig först vid 15 års ålder.
– Forskningen visar att merparten av de som blir duktiga elitidrottare är de som har hållit på med fler idrotter länge och valt sin specialgren sent, säger Per Göran Fahlström.
– Sedan finns det alltid några exempel som visar annat. Ta en sådan som Tiger Woods, som spelat golf från det att han föddes. Vi forskare kallar det för anekdotisk bevisföring. Det är likadant med dem som säger att ”grannens pojk har gjort si eller så”.
Att idrotten tidigt ska satsa på att eventuellt hitta någon av dem som sedermera kommer att lyckas som elitidrottare är bortkastad tid, menar Fahlström.
Här måste idrotten i grunden bli bättre att låta ungdomar kombinera fler sporter.
– Här är det många ledare som tycker annorlunda och det är här teorin möter verkligheten. Ta bara den diskussion som kommer upp när en förälder inför en match säger att ”mitt barn är med på fyra pass i veckan och ditt barn är bara med på två”, som det blir problem. Att det andra barnet också tränar två pass i veckan i en annan sport verkar inte betyda något. Det är en ledarfråga, man kanske är rädd för att stå på sig, säger Per Göran Fahlström.
Ett annat faktum som vållar problematik är att sommar- och vintersäsongerna går in i varandra på ett sätt som inte var aktuellt för bara ett par år sedan.
– Den kanske största frågan handlar om off season-träningen. En bov i dramat i nästan alla sporter mer och mer flyttar sina verksamheter inomhus som gör att de kan hålla på året runt.
En frågeställning som få forskningsrapporter tar upp är frågan om nivåindelning, något som är vanligt förekommande inom de stora lagidrotterna från tidig ålder.
– Det är en av frågorna som det just nu debatteras mest kring inom idrotten. Tyvärr finns det väldigt lite forskat om det här i Sverige, säger Per Göran Fahlström.
Flera kartläggningar visar dock att du får stora fördelar inom de största lagidrotterna om du är född tidigt på året.
– All forskning i hela världen, oavsett land och oavsett idrott, säger att om du väljer ut tidigt vilka du ska satsa på, väljs de som är tidigt utvecklade. De är no brainer som alla vet om. Sedan är det enkelt; Ju fler utövare man har att välja på, desto mindre gör det om du väljer fel.
– Jag har flera köksbordsprojekt på hemmaplan, bland annat ett där jag följer några distrikt i TV-pucken. Vissa lag har inga spelare alls som är födda under det senare halvåret. Där är det tydlig hur man väljer och varför.
Varför ser ut som det gör?
– Många tänker alldeles för kortsiktigt. Det är ett oerhört intressant ämne och jag är just nu med i ett projekt i HV71 i Jönköping där vi just nu följer deras P05-lag. HV71 har valt att ha helt jämna grupper och inte någon nivågruppering alls i den generationen under tre år, det ska bli spännande och se vad det kan ge.
Hur mottogs det beslutet?
– Det är alltid någon, särskilt en pappa, som är orolig för att sin sons utveckling ska bromsas, men så är ju inte fallet. Dels ger man dem som sedermera väljer bort elitidrotten ett livslångt intresse för sport, och dels ger man en god grund för de som till slut når landslagsnivå, säger Per Göran Fahlström.
Fotnot: Under hashtaggen #minandraidrott har Riksidrottsförbundet under hösten lanserat sin nya satsning som påpekar vikten av att hålla på med många olika idrotter som ung. UNT har lyft fram lokala profiler i ämnet. Läs hela artikelserien på unt.se/sport