Det blir avslag, fast vi inte vill

Kravet på synnerliga skäl gör det svårt att ge tillstånd till skolgång utomlands, skriver Eva Christiernin med flera i ett svar till ledarsidan.

Även om det inte handlar om en "thaimout", utan ett fullt rimligt utbyte, känner sig Uppsala tvingade att säga nej.

Även om det inte handlar om en "thaimout", utan ett fullt rimligt utbyte, känner sig Uppsala tvingade att säga nej.

Foto: Patrick Quinn

Ledarreplik2024-09-12 06:30
Det här är en replik. Åsikterna i texten är skribentens egna.

UNT:s ledarsida konstaterar krasst (4/9) att kommunens nekande av barns möjligheter att gå i skolan utomlands hindrar viktigt utbyte mellan universitet. Detta efter rapportering om en forskare vars barn hindrats från att gå i skolan i Paris. Vårt korta svar på detta påstående är ja. Som det har konstaterats på många håll är lagen sträng, och det finns en strikt rättspraxis.  

Specifikt är det kravet på att det ska finnas “synnerliga skäl” som begränsar kommunens mandat att bevilja rätt till fullgörande av skolplikt på annat sätt. Det finns en hård rättspraxis som innebär att de synnerliga skälen är få. Det får som följd att kommunen, genom utbildningsnämndens grundskoleutskott som hanterar dessa frågor, ofta landar i avslag. Även om vi vill säga ja. 

Vi stämmer in i många delar av kritiken. Den stränga lagstiftningen syftar till att stoppa resor som leder till att barns skolgång drabbas till förmån för föräldrarnas vilja. Utgångspunkten ska vara barnets bästa, inte föräldrarnas behov. Det har varit nödvändigt med en skarpare hållning för att stoppa uppfostringsresor med mera. Men det finns många otydligheter kring lagstiftningens krav på synnerliga skäl. Lagstiftningen tolkas genom domar vars rättspraxis kommuner behöver följa. 

Samtidigt finns det en bred samsyn kring att en för restriktiv hållning får negativa effekter på bland annat Uppsala universitets möjlighet att bedriva forskningsutbyten.

undefined
Utbildningsnämndens ordförande Eva Christiernin (S) förklarar varför kommunen säger nej till ansökningar om skolgång utomlands.

Det rödgröna styret har på olika sätt fört dialog med universitetet kring detta och arbetar med att hitta lösningar för ett mer balanserat tillvägagångsätt. Vi vill att universitet och dess forskare ska ha möjlighet att göra utbyten för att fortsätta utveckla Uppsalas forskning och innovationskraft. Och vi håller med om att några månader på en skola i Paris med största sannolikhet skulle vara positivt för ett barn.

Vi hoppas att framtida rättspraxis från domstol kan klargöra och öka förutsättningarna att göra en mindre strikt tillämpning av vad som utgör synnerliga skäl. Annars krävs en lagändring. Under tiden fortsätter vi att vända på alla stenar för att hitta ett med balanserat tillvägagångssätt.

Det vinner vi alla på – både barn och vuxna.

Eva Christiernin, ordförande (S), utbildningsnämnden

Erik Wahlström, 1:e vice ordförande (MP), utbildningsnämnden

Tarik Qureshi, gruppledare (V), utbildningsnämnden