Vårdplatskrisen värre än någonsin

Akademiska sjukhuset går på knäna. Vårdplatskrisen är värre än någonsin, enligt siffror som tidningen gått igenom.

Stefan Hjulström, produktionschef.

Stefan Hjulström, produktionschef.

Foto:

Vård2019-01-22 07:00

– Det har aldrig varit så här illa förut under den tid jag jobbat på sjukhuset. Om det fortsätter kan vi inte garantera patientsäkerheten, säger Malin Gutentoft, sjuksköterska på akutmottagningen.

Akutmottagningen drabbas längre ner i kedjan när det saknas platser på sjukhusets vårdavdelningar. Patienter som fått behandling på akuten, men behöver läggas in på sjukhuset, får ligga och vänta mellan 12 och 24 timmar på en plats. Det har till och med förekommit att patienter fått vänta 36 timmar innan de kunnat slussas vidare till en vårdavdelning.

– Vi har inte toaletter som fungerar för sängliggande patienter och inga riktiga sängar. Vi har inte ens någon mat till patienterna. När jag jobbade sist hade vi 21 patienter som låg och väntade på inläggning när jag kom till jobbet på morgonen, säger Malin Gutentoft.

Hon berättar att hela arbetssättet på akutmottagningen är uppbyggt kring att det finns ett flöde. Mottagningen behöver tömmas under natten så att personalen hinner med sysslor som måste göras för att arbetet ska flyta kommande dygn. Det handlar om att fylla på förråd, städning och kontroller.

– Som det är nu kommer vi aldrig dit. Det spelar ingen roll om vi springer snabbare eller jobbar hårdare. Vi ligger ständigt efter. I går på morgonen köpte min chef med sig mat på väg till jobbet så att vi kan erbjuda patienterna något annat än smörgåsar, säger Malin Gutentoft.

Hennes kolleger på andra avdelningar ger en liknande bild.

Sara Bäckström, som arbetar på en geriatrisk avdelning, berättar att pesonalbristen leder till att patientsäkerheten hotas. Hon berättar även att det finns exempel på dem som inte klarar den tuffa arbetsmiljön och att många kolleger söker sig någon annanstans.

– Det finns exempel på dem som går direkt från skolbänken in i väggen, säger hon.

Även enligt siffrorna från sjukhusadministrationen är situationen extraordinär. Sedan mitten av november har sjukhuset, förutom några dagar kring julafton, varit i ett princip konstant överbelastat läge.

Stefan Hjulström, produktionschef vid Akademiska sjukhuset, säger att bristen på vårdplatser är ett stort problem.

– Vi har tappat vårdplatser under hösten till följd av bristen på sjuksköterskor, säger Stefan Hjulström.

Han vill dock framhålla att det också finns ljuspunkter: Akademiska sjukhuset har lyckats rekrytera en del nya sjuksköterskor, och just nu är det fler som börjar än som slutar. Från sjukhusets sida hoppas man också att en del nysatsningar, som den öppenvårdsenhet för hjärtsviktspatienter som UNT skrev om förra veckan, ska frigöra en del vårdplatser. Dessutom öppnade 12 vårdplatser på måndagen för att parera influensasäsongen.

Vi har återkommande skrivit om stängda vårdplatser. När hade Akademiska sjukhuset senast alla vårdplatser öppna?

– Det kan jag inte svara på. Det har åtminstone inte skett under de år jag har arbetat här, säger Stefan Hjulström.

Är inte det ett misslyckande för sjukhuset?

– Det är absolut ett misslyckande. Vi måste ta oss ur den här situationen. Det är ingen bra arbetsmiljö när vi hela tiden har överbeläggningar. Risken är att ännu fler sjuksköterskor slutar.

Ekonomin har varit ett återkommande bekymmer för Akademiska sjukhuset. De senaste prognoserna indikerar att underskottet för 2018 landar på 300 miljoner kronor. Samtidigt innebär de stängda vårdplatserna inte bara sämre vård för de patienter som tvingas vänta på akutmottagningen, utan även sämre ekonomi. Varje stängd vårdplats på en kirurgisk avdelning innebär förluster på 10 miljoner om året i uteblivna intäkter från utomlänspatienter samt i ökade kostnader för köpt vård. På en medicinsk avdelning är förlusten för en stängd vårdplats 7,5 miljoner kronor.

Malin Sjöberg Högrell (L), ny ordförande i sjukhusstyrelsen, säger att rekryteringen av personal är en nyckelfråga.

– Jag tror att vi behöver titta mer på dem som valt att lämna Akademiska sjukhuset och vad som skulle kunna locka dem tillbaka, säger hon.

Vi har skrivit om vårdplatskrisen i flera år, med skiftande majoriteter vid makten. Vad är det som säger att ni kommer att lyckas?

– Vi måste jobba på ett helt annat sätt och hitta grundorsaken till att den här situationen hela tiden uppstår.

LÄS MER: Kritik mot vården under julhelgerna

LÄS MER: Krisläge på Ackis under våren

LÄS MER: "Patienter får ligga i korridoren"

LÄS MER: Akut krisläge på Akademiska sjukhuset

LÄS MER: Jag är allergisk mot stuprörstänkandet

På Akademiska sjukhuset ska det i dag finnas 848 vårdplatser. Just nu är 85 av dem stängda.

Vårdplatsläget mäts tre gånger per dygn och redovisas med en färgskala: grönt, gult, orange och rött.

Både orange och rött innebär överbeläggning på hela sjukhuset. Orange innebär att alla ordinarie vårdplatser är belagda och att alla avdelningar har överbeläggningar. Rött innebär ett överbelastat läge där i princip ingen patient kan tas in utan extraordinära åtgärder.

Mellan den 24 november och 19 december och från den 29 december fram till i dag har vårdplatsläget varit rött nästan dygnet runt.

Även under stora delar av september 2018 samt i januari och april i fjol har läget varit bekymmersamt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!