Eric Wahlberg tillträdde den 1 juni i år på sin nya post, mitt i en svår tid för Akademiska sjukhuset. Under våren har nyheterna handlat om vårdplatskris och skenande underskott. Knappt hade han hunnit värma upp kontorsstolen i sitt nya arbetsrum innan nya siffror visade ett tapp på ytterligare 80 miljoner kronor.
– Det är klart att det hade varit roligare att ta över i ett annat läge. Samtidigt är det vanligt i dag att det finns underskott på universitetssjukhusen, även om jag inte trodde att det var riktigt så illa när jag accepterade uppdraget. Men jag tror att jag kan påverka och göra det bättre, säger Eric Wahlberg om situationen på sjukhuset.
Men för Eric Wahlberg började historien på Akademiska sjukhuset egentligen långt tidigare. Han kom som student till Uppsala under tidigt 1980-tal.
– Jag läste litteraturhistoria och engelska och tog väl inte så hemskt mycket poäng. Jag tillhörde Södermanland-Nerikes nation, och det kommer jag ihåg mer av.
Vid sidan av studierna tog han jobb som sjukvårdsbiträde.
– Jag jobbade som extravak, som det hette på den tiden, säger Eric Wahlberg.
Här väcktes intresset för vården och han sökte sig vidare till Karolinska Institutet för att bli läkare.
– Till att börja med hade jag tänkt bli landsortskirurg och började jobba på Bollnäs sjukhus
Det som kom att bli en avgörande vändpunkt för Eric Wahlberg inträffade under hans tid i Bollnäs.
– Min yngsta dotter hade en medfödd missbildning. Det gjorde att hon fick ligga inne mycket på sjukhuset när hon var liten. Och det var faktiskt här på Akademiska. Från att ha varit ganska inriktad på den operation jag skulle göra härnäst och att vara en duktig kirurg så fick jag en större förståelse för vad det innebär att vara anhörig i vården. Även om hon fick jättebra hjälp kunde jag se att man inte alltid utgick från patientens behov. Då kände jag att jag ville vara med och påverka vården mer, att göra den bättre, säger Eric Wahlberg.
Ett exempel han nämner är att man tog blodprov i hälen på dottern varje dag i flera månaders tid, utan att det gjordes någon återkoppling vad det skulle vara bra för.
– En annan erfarenhet var när min pappa var sjuk i slutet av livet och fick en del komplikationer efter att han opererats. Då hamnade han i stuprören mellan olika kliniker där komplikationerna hörde till ett område och kirurgerna som opererade tillhörde en annan del. Det där är jag allergisk mot, säger Eric Wahlberg.
Jobbet som landsortskirurg byttes mot en mer traditionell läkar- och forskarkarriär. Så småningom blev Eric Wahlberg blodkärlskirurg och han fick mer och mer ledarskapsuppdrag. En kort period 2003 var han chef för kärlkirurgen vid Akademiska sjukhuset.
– Jag trivdes ganska bra, och det bidrog till att jag tackade ja till det här jobbet.
Vad tror du att du kan bidra med som sjukhuschef?
– Jag har lång erfarenhet av att arbeta i vården och vet hur medarbetarna tänker, inte bara läkare utan även undersköterskor. Som chef har jag även erfarenhet från halvprivata företag, som Praktikertjänst, där jag lärt mig väldigt mycket om ekonomistyrning.
Vad tänker du att du kan ändra mer konkret för att göra vården bättre?
– Ibland tror jag att vi tenderar att göra onödiga saker i vården, och ibland kan vi vara lite långsamma med att införa nya behandlingsmetoder.
– När man är chef för ett så stort sjukhus som Akademiska är det viktigt att man utgår från grunduppgiften. Skälet till att jag blev läkare, och också att jag jobbade som biträde på 80-talet, var att jag tyckte det var kul att ge patienten en bra vård. Och det är något som jag tror att alla som jobbar inom vården delar. Har man med sig det i styrningen av det stora sjukhuset kommer många beslut att bli enklare av sig själv.
Under sommaren stod det klart att det ekonomiska underskottet förvärrats på Akademiska sjukhuset. För 2018 är nu prognosen ett minus på 250 miljoner, vilket innebär att hela Region Uppsalas förväntade överskott riskerar att vändas till ett minusresultat.
Ett av Eric Wahlbergs allra första beslut var ett åtgärdspaket för att komma till rätta med det skenande underskottet. Det innebär striktare prioriteringar som kan ge längre väntetider för patienter som inte behöver akut eller absolut nödvändig vård, en ännu restriktivare hållning i frågan om hyrpersonal samt en stängning av utskrivningsavdelningen.
LÄS MER: Chockbeskedet 80 miljoner back
LÄS MER: Krisläge på Ackis under våren
Redan i våras föreslogs att stänga utskrivningsavdelningen. I stället ska sjukhuset öppna fler vårdplatser på andra avdelningar. Utskrivningsavdelningen har tagit hand om patienter som inte längre behöver sjukhusets specialistvård, men inte är tillräckligt friska för att direkt komma hem till sitt ordinarie boende. Ofta handlar det om äldre, multisjuka patienter. Men avdelningen har nästan enbart bemannats med hyrsköterskor, vilket har gjort det till en relativt dyr lösning.
Totalt innebär det att utskrivningsavdelningens 13 platser ersätts med 14 vårdplatser inom geriatrik och ortopedi. Men det viktigaste skälet är att vården blir bättre, enligt Eric Wahlberg.
– Jag tycker man ska börja med att fundera över hur många beslut påverkar vårdkvaliteten och de medicinska resultaten.
Kostnaden för hyrsjuksköterskor väntas i år landa på totalt 160 miljoner kronor. Under nästa år hoppas man komma ner till 110 miljoner kronor. Men en ännu större del av underskottet står de uteblivna intäkterna för. Om Akademiska sjukhuset hade sålt lika mycket vård till andra landsting som man gjorde 2016 hade man fått in ytterligare 150 miljoner kronor. Här handlar det om en balansgång där man måste gasa och bromsa samtidigt i styrningen av sjukhuset.
– Vi kan inte ta bort all hyrpersonal om vi vill kunna leverera den vård vi åtagit oss. Därför måste vi fundera över var bemanningsföretagen gör mest nytta för att vi ska klara vårt uppdrag.
Ytterligare en åtgärd är att minimera behovet av att köpa vård från andra sjukhus. I praktiken innebär det att se över väntelistor och att patienter får vänta med behandling som inte är akut eller absolut nödvändig. I förlängningen handlar det om en större diskussion om vad sjukhuset egentligen har till uppgift, vad ansvaret är både inom länet och i de riksuppdrag som finns.
– Akademiska sjukhuset kan inte vara sista instans för all vård. Man måste vara tydlig i överenskommelser och klargöra det på en detaljnivå. Då är det lättare att fundera över vilka resurser som går åt och föra en diskussion när resurserna inte räcker till, säger Eric Wahlberg.