UNT har tidigare berättat om den 20-årige Uppsalabo som är gripen misstänkt för ett mord i Oslo, och hur hans ungdom präglats av drogmissbruk och insatser från socialtjänsten. I artikeln pekade advokaten Christer Söderberg, som företrätt honom i mål, på vikten av att personer som liksom Uppsalabon har en kombination av missbruk och psykiatriska diagnoser, får rätt stöd och insatser för att klara sin vardag.
Just den här gruppen har för lätt glidit genom maskorna i det sociala skyddsnätet som samhället erbjuder. Det säger Torbjörn Jonsson, på Ungdomscentrum vid Uppsala kommuns socialförvaltning.
– Personer med missbruk och psykisk ohälsa har för ofta skyfflats mellan olika enheter, som barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten, där ingen velat ta ansvaret. 20-åringen är tyvärr inte det första eller sista exemplet på det, säger han.
Socialtjänsten kan inte uttala sig specifikt om 20-åringens ärende, utan endast ge generella svar om personer i 20-åringens situation.
– Det som hade hjälpt en sådan person bättre hade varit ett annat mottagande inom psykiatrin eller att socialtjänsten haft större resurser och mindre arbetsbelastning. Man ska också tänka på att vi enligt socialtjänstlagstiftningen ska söka lösningar på frivillig väg. Går inte det ska vi i så hög grad som möjligt erbjuda de minst ingripande insatserna. Men är personen inte motiverad till förändring är det svårt, säger han.
Nu har ett initiativ tagits för att bättre fånga upp dem som lever med missbruk och psykisk ohälsa. Det är Uppsala kommun och Region Uppsala som tillsammans startat en försöksmottagning just för dem. Från Region Uppsalas ska det handla om en satsning med nya pengar, medan det för kommunens del är en omfördelning av pengar som socialtjänsten har.
– Rätt skött kan den här kliniken dramatisk öka chanserna för den gruppen, säger Torbjörn Jonsson.
Helena Nyberg är chef på Ungdomscentrum.
– Det här kommer att bli jättebra och kommer verkligen kunna hjälpa. Missbruk och psykisk ohälsa går tyvärr ofta hand i hand, säger hon.
Hon och kollegerna på ungdomscentrum märker en ökning av familjer som vänder sig dit för att få hjälp med sitt barns drogproblem. Målet att träffa alla inom 14 dagar går inte att nå för tillfället.
– Vi har så lång kö nu tyvärr att jag måste meddela min chef. Och dröjer insatserna kan det bli svårare att nå fram till ungdomen. Risken är att motivationen att bli drogfri går ned, säger Helena Nyberg.
– Senast i morse ringde en mamma som var helt desperat med att få hjälp från oss, fortsätter hon.
En annan trend Ungdomscentrum ser är att drogerna går ned i åldrarna. Tidigare var 17 den vanligaste åldern på dem som har kontakt med Ungdomscentrum första gången.
– Men i dag är 15-åringarna de vanligaste. Droger är närvarande överallt, och man behöver inte gå till en gubbe på stan för att kunna köpa dem, säger Helena Nyberg.
Det här stämmer väl med den bild "Ali", brottsoffer och själv tidigare dömd, gav av tillgången på droger i Uppsala i den första delen av serien "Det kriminella Uppsala". Med drogerna dras man lätt in i grövre kriminalitet, genom skulder och beroendeförhållanden. Därför är tidiga insatser avgörande. Bilden Ungdomscentrum har är att deras insatser ofta har goda resultat, även om de inte alltid lyckas. Men debatten om kriminalitet och trygghet handlar för lite om den här typen av samhällsinsatser, tycker Helena Nyberg.
– Det pratas mycket om yttre kontroll på olika sätt, som fler poliser, vakter och mer kameraövervakning. Samtidigt blir det kö hos oss.