– Det är många elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Självklart är det inte så att alla av dem har språk- eller lässvårigheter, men jag tror att ofullständiga betyg till stor del beror på att elever inte fått rätt hjälp, säger Anna Selmer som är logoped på Konsultativt stöd.

Konsultativt stöd är ett resursteam för elever och personal på Uppsalas skolor. Där arbetar bland annat alltså logopeder som gör utredningar och lägger upp program för hur eleven ska få rätt stöd i klassrummet och träning hos speciallärare. Anna Selmer är skeptisk till beslutet att stänga den kommunala kön som innebär att inga nya grundskoleelever kommer att ställas i den under det kommande året.

Kan inte stöd från speciallärare och specialpedagoger räcka, även om eleven inte har fått en utredning?

Artikelbild

| För att utreda läs- och skrivförmågan testas flera olika delar.

– Lärarna gör ett fantastiskt jobb och vi har ett fint samarbete. En diagnos är inget självändamål. Men en utredning av elevens hela språkliga förmåga är viktig eftersom logopeder är experter på just de svårigheterna.

Enligt Anna Selmer finns det en stor kunskap kring läs- och skrivsvårigheter, men däremot en stor okunskap kring språkstörningar.

– Ungefär tio procent av eleverna har språkstörning och cirka fem procent har dyslexi. Ändå talas det ytterst lite om språkstörningar. Jämför det med till exempel adhd som fem procent har, eller autism som cirka två procent har, men som det är mycket fokus på, säger hon.

Vad innebär en språkstörning?

Artikelbild

| "Det vore bra om det arbetade logopeder i elevhälsan" tycker Anna Selmer som arbetar som logoped på Konsultativt stöd.

– Ofta kan eleven inte uttrycka sig lika bra som sina jämnåriga vänner. Eleven har svårt att förstå komplexa meningar och har ett litet ordförråd. I skolåldern är det inte så vanligt med uttalssvårigheter men det förekommer.

Giggi Thomson, chef för utbildningsförvaltningens individstöd, försvarar beslutet att pausa kön med att det inte står i skollagen att den typen av verksamhet ska finnas.

– Vi kommer öppna upp den igen. Vår plan är att titta över kön och se vilka ärenden som är mer akuta och om det är några ärenden som det passar bättre att regionen tar över, säger hon.

Arbetet beräknar Giggi Thomson kommer ta minst ett år.

Riskerar inte elever att bli utan den hjälp de behöver?

– De som skulle ställts i kön om den fortfarande varit öppen hade ändå inte hunnit få en utredning under det kommande året, säger Giggi Thomson.

Anna Selmer förstår beslutet men håller inte med om att inga elever skulle falla mellan stolarna.

– De som har uppenbara svårigheter kommer att fångas upp. Men de som har subtilare svårigheter kan nog drabbas, och om de inte får hjälp nu kanske de inte får det senare heller. Det stämmer att det inte står i skollagen att elever ska utredas av logoped, däremot står det att elever som inte uppnår målen och där anpassningar inte räcker ska utredas, säger Anna Selmer.

Kön till länslogopedin är bara tre månader. Är inte den ett alternativ?

– Jo, men de har andra kriterier för utredning. För att de ska ta emot ska det finnas misstanke om omfattande språkliga svårigheter eller svårigheter inom uppmärksamhet och koncentration. Det räcker inte bara med misstänkt dyslexi, säger Anna Selmer.

Vad kan det betyda för den enskilda individen att få en diagnos?

– Ofta innebär det en lättnad. Eleven förstår att det är en specifik svårighet och att det inte handlar om dumhet eller lathet. Men självklart också att de får rätt hjälp och förståelse. Elever som får diagnos sent kan ha bränt ut sig för att de kämpat så hårt med att hänga med i skolarbetet.