Antalet personer som kommer till Uppsala från andra länder, främst Rumänien, för att tigga har legat på en ganska stabil nivå det senaste ett, två åren. Just nu uppskattar socialtjänsten att det rör sig om cirka 30 personer, vilket är färre än på många år. Tidigare i vår har antalet varit närmare 100, ungefär lika många som förra våren. 2015 var siffran 200-300.
Många åkte hem efter valborgshelgen, men snart räknar socialtjänsten med att en del av dem kommer tillbaka.
Läs mer:Ökat fokus på utsatta som inte syns
I september bantades natthärbärget för gruppen ner från 40 till 12 bäddar, främst på grund av att antalet tiggare blev färre. Ändå har härbärget bara varit helt fullbelagt ett par veckor i vinter.
– Vintern har varit lugn. Många väljer att bo på andra håll, främst i sina bilar. Vi vet också att några har lärt känna svenskar och bor hemma hos dem, säger Eva Moberg, föreståndare för Uppsala EU-härbärge.
För några år sedan var det stora problem med mer eller mindre permanenta tältläger i Uppsala, med mycket nedskräpning som följd. Sedan ett särskilt uppsökande team startades i Uppsala, bestående av en rumänsktalande socialarbetare och polisen Annika Svensson, har lägren i princip försvunnit.
– Däremot är det fortfarande personer som bor i bilar på parkeringsplatser under lång tid, vilket skapar problem med bland annat nedskräpning, säger Annika Svensson.
För två år sedan fanns ett 15-tal barnfamiljer här, där föräldrarna tiggde. Det uppsökande teamet har jobbat hårt för att få familjerna att återvända hem så att barnen kan gå i skola och föräldrarna söka jobb. Så vitt man vet är inga barnfamiljer i gruppen i Uppsala i dag. Problemet med tonåringar som tigger har också nästan försvunnit, även om polis och socialtjänst just nu undersöker ett par fall.
Och så frågan många ställer sig: lönar det sig verkligen att tigga? Ja, även om tiggare får betydligt mindre i dag än för några år sedan får de flesta in minst dubbelt så mycket jämfört med den rumänska minimilönen som är på motsvarande 4 500 kronor i månaden. Det säger den rumänsktalande socialarbetaren som möter gruppen:
– Det gör att många väljer att tigga i stället för att jobba. Det är väldigt synd, för i Rumänien finns massor av jobb som inte kräver någon utbildning. Företagen anställer alla de kan få tag på, men i dag tvingas företagen importera arbetskraft från Vietnam och Filippinerna i stället.