Ökat fokus på utsatta som inte syns

De mest utsatta EU-migranterna är inte alltid de som tigger. Socialtjänst och polis i Uppsala har successivt blivit medvetna om en värld som allmänheten inte ser.

18 maj 2019 07:04

Det är de som tigger som syns. Och det är om dem som samhällsdebatten och myndigheternas fokus i många år handlat om. Andra fattiga hitresta EU-medborgare har inte uppmärksammats på samma sätt. Men ett skifte har skett, inte minst i Uppsala. Nu ser polis och socialtjänst att främst prostitution men även arbetskraftsexploatering är mer utbrett än man tidigare insett.

– De EU-medborgare som rest till Uppsala i många år för att tigga och som vi hjälpt mycket är ofta inte den grupp där den största nöden finns, säger Eva Moberg som är föreståndare för Uppsala EU-härbärge.

Läs mer: Rekordfå tiggare i Uppsala

Annika Svensson har i flera år jobbat som polis med särskilt uppdrag kring EU-medborgare. Hennes jobb har i stigande grad kommit att handla om att upptäcka människohandel, prostitution och tvång.

– Det finns många mycket utsatta som inte syns på samma sätt som de som tigger och som därför inte fått hjälp. Men vi ser och förstår saker i dag som vi inte såg och förstod för några år sedan. Ju mer vi är ute, desto mer lär vi oss. Vi lägger i dag mycket arbete på att få potentiella brottsoffer att känna sig trygga så att de vågar berätta vad de är med om, säger hon.

Precis som inom tiggeriet är offren ofta fattiga rumäner. Personerna blir hitlurade med löften om att tjäna mycket pengar – men hamnar här i en utsatt situation och utnyttjas som billig arbetskraft eller i prostitution. UNT har tidigare berättat om den 18-åriga rumänskan som upptäcktes vid ett tillslag mot sexköpare i somras. De två män som lurade hit henne dömdes häromveckan av Uppsala tingsrätt till fängelse för människohandel. Annika Svensson var med vid tillslaget och tog hand om den 18-åriga tjejen.

Läs mer:18-åriga kvinnan om sexhandeln i Uppsala

Hur många liknande fall som skulle kunna finnas i Uppsala vet ingen. Men enligt en socialarbetare ute på fältet, som vill vara anonym, är en majoritet av de 15-20 kvinnor som varje dag annonserar om att de säljer sex i Uppsala från Rumänien.

– De kan tjäna 1 500 kronor för en halvtimme. Det finns också de som säljer sex vid sidan av tiggeriet, ibland ute i det fria efter att ha fått förslag från män som gått förbi, säger han.

Arbetsmiljöverket har konstaterat att det skett en kraftig ökning de senaste åren av arbetskraftsexploatering. Vid oannonserade inspektioner träffar de på utländska arbetare, ofta från Östeuropa, som kan ha usla arbetsvillkor och inte sällan sover på arbetsplatsen. Socialarbetaren som vi pratat med berättar att han häromdagen talade med en rumänsk man i Uppsala, som rest till Sverige för att jobba.

– Han hade betalat en avgift till ett företag som lovat honom jobb här. Men när han kom till adressen fanns inget företag där, säger socialarbetaren.

Nyligen ordnades en temadag om utsatta EU-medborgare i Uppsala. En av dem som talade var Ligia Pintican Englöf som är socialarbetare i Jönköping. Hon har jobbat mycket med fattiga rumäner både i Rumänien och i Sverige och berättade hur det kan gå till när någon kommer till Sverige för att tigga men sedan hittar andra inkomstkällor:

– En man berättade för mig att han fick pengar för att köra ut rumänska tjejer till sexköpare. Han insåg hur mycket pengar det finns att tjäna och började själv hämta hit tjejer från Rumänien. Så nu är han hallick.

Claes Ling Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare i Sverige, deltog också under temadagen. Han presenterade den lägesbild som polisen varje år tar fram över hur många utsatta EU-medborgare som finns i landet; i dagsläget är antalet omkring 4 800. Men han påpekade att lägesbilden enbart säger något om hur många som tigger här.

– Det är ju de som syns. De som är här och utnyttjas som billig arbetskraft eller inom prostitution syns inte, men vi vet att de finns. Siffran är alltså betydligt högre, men hur hög är omöjligt att säga, säger Claes Ling Vannerus.

Hårdare lagstiftning

Människohandel är ett brott som innebär att flera personer samverkar för att rekrytera och sedan förmå ett offer att åka från ett ställe till ett annat där denne utnyttjas. Brottet innefattar inte de som utnyttjar människor genom exempelvis tiggeri eller arbete under orimliga villkor, och därför infördes den 1 juli 2018 ett nytt brott: människoexploatering. Samtidigt skärptes straffet för människohandel.

Många av de som tigger gör det av egen fri vilja, enligt de flesta bedömare. Andra tigger under hot, ibland från den egna familjen. UNT har till exempel intervjuat en kvinna som uppgav att hon själv tiggt under tvång och att många andra tiggare i Uppsala i dag gör det. Vi har också berättat att en rumänsk man fällts för människohandel av en rumänsk domstol, för att under mordhot tvingat åtta rumäner att tigga och leva under mycket hårda förhållanden i Uppsala under 2014. De lurades hit med förhoppningen att få jobb i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Elin Sandow