Vi har bett alla riksdagspolitiker från Uppsala län om en kommentar efter att ha läst reportaget om 15-åriga Ahmad Alkawasmeh. Han kom till Sverige och sin mormor i Gottsunda som tioåring, men får inte uppehållstillstånd. I stället utvisas han till Jordanien, där hans frånskilda föräldrar avsagt sig vårdnaden och i ett domstolsdokument överlåtit den på mormor.
– Spontant tycker jag förstås att det vore självklart att Ahmad ska få stanna i Sverige, säger Solveig Zander, centerpartistisk riksdagsledamot, som betonar att det inte är en lätt fråga att kommentera för den som inte har full insyn.
Men ärendet väcker frågor, menar hon, inte minst runt barnperspektivet.
– Självklart menar jag att barnkonventionen måste gälla, att inte sätta barnet i första hand är olyckligt. Barnet, Ahmad, kan ju inte rå för att han hamnat i den situation han är i. Barnet är ju rättslöst. Min personliga uppfattning är att det måste gå att lösa ärendet på något sätt, fortsätter Solveig Zander.
En politiker som arbetat särskilt med frågor kring barnperspektivet är Ilona Szatmari Waldau (V). Som kommunalråd i Uppsala var barnkonventionen hennes ansvarsområde.
– Ahmads historia gör det väldigt tydligt att vi har en utlänningslag som står över andra lagar, som lagen om vård av unga eller barnkonventionen, när det i stället är de lagarna som borde gälla. Ett barn till föräldrar som inte tar hand om sitt barn ska placeras enligt lagen om vård av unga. I det här fallet utvisas barnet, säger hon.
Vad kan du som riksdagspolitiker göra?
– Fortsätta trycka på för att ändra våra lagar kring migration. Migrationsverket får mycket skäll, men de kanske följer lagarna. Då är det lagarna som måste ändras, säger hon.
Vilken känsla fick du när du läste om Ahmad?
– Jag blev arg, ledsen, frustrerad. Framförallt över att våra lagar uppenbarligen inte sätter barns rättigheter i första rummet.
Marlene Burwick (S) skriver i ett mejl det inte går att läsa om Ahmad ”utan att bli djupt berörd”. Hans berättelse pekar på vikten av tydliga regler och rättssäkra processer i migrationspolitiken så att människor inte hamnar i kläm, skriver hon.
Nu vill hon träffa Ahmad. ”Jag kommer kontakta Ahmad och hans anhöriga för att fråga om de vill träffa mig och mer ingående diskutera frågan”, skriver hon, som också framhåller att regeringen kommer att utreda ”en ny långsiktigt hållbar migrationspolitik under 2020.” Där ska de humanitära grunderna för asyl och vad som ska ses som ömmande skäl ses över, skriver Marlene Burwick.
Marlene Burwick uppger att hon särskilt reagerar på synen kring det som kallas ett ordnat mottagande i hemlandet.
En liknande reflektion gör moderaten Marta Obminska. En generell förutsättning för att barn utan vårdnadshavare ska kunna utvisas är att det finns ett ordnat mottagande i hemlandet, påpekar hon. Att utreda det åligger Migrationsverket och det är av stor vikt ”att en sådan utredning görs noggrant och avser förhållanden vid själva tidpunkten för återvändandet”, skriver Marta Obminska.
I UNT:s reportage om Ahmad sade Migrationsverkets talesperson Daniel Grynfarb att förutsättningarna för ett återvändande utretts år 2016 – alltså ett år innan föräldrarna avsade sig vårdnaden – och att han inte visste om någon utredning gjorts efter det och bad att få återkomma.
När Migrationsverket nu, ungefär en vecka efter publicering, ännu inte återkommit ber vi på nytt om svar på våra frågor om förutsättningarna för ett ordnat mottagande av Ahmad i Jordanien.
– Vi avböjer att i nuläget kommentera återvändandefrågan. Men vi ber att få återkomma, säger Irene Sokolow på Migrationsverkets presstjänst.
Varför då?
– Jag kan inte kommentera mer i nuläget, säger hon.
En som har en tydlig personlig åsikt om vad som borde ske med Ahmad nu är Maria Gardfjell, riksdagsledamot för miljöpartiet: ”Jag tycker att Ahmad borde kunna få bo med sin mormor, utifrån vad ni skriver. Som riksdagsledamot har jag dock inget att säga till om i det enskilda fallet”, skriver hon i mejl. Hon tycker att det är dags att agera för att säkra asylprocesserna: ”Vi har hört om alltför många fyrkantiga och byråkratiska bedömningar – och detta borde granskas mer”, skriver hon.
En som själv öppnar för att agera efter att ha läst om Ahmad är liberalen Lina Nordquist.
– Jag ska sätta mig ned, titta noggrannare på det här och fundera på om det går att ställa frågor till ansvarig minister. Det är ministerns ansvar att migrationsprocessen är trygg och rättssäker. Det får inte finnas minsta tvivel om att det är så. Men den här historien väcker frågor, säger hon.
Hon ifrågasätter om barnets bästa verkligen har tillgodosetts genom utvisningsbeslutet, i stället för att låta Ahmad bo med släkten i Sverige.
– Det måste ju vara bättre att växa upp här, det låter absurt att se det på något annat sätt, säger hon.
LÄS MER: Nu samlas namn för Ahmad ska få stanna
Paula Bieler (SD) vill inte uttala sig i just Ahmads fall, men lyfter det generella föräldraansvaret. ”Det vore olyckligt om en praxis utvecklades där föräldrar kan lämna sina barn i Sverige och därefter slippa ta sitt föräldraansvar. I första hand är det en fråga för den stat där barnet är medborgare, eller för föräldrarna att formellt överlåta vårdnaden, inte endast avsäga sig den”, skriver hon.
I den jordanska domstolshandling, som svenska ambassaden stämplat och signerat, döms vårdnaden till mormor i Gottsunda. I handlingen står att ingen av Ahmads föräldrar velat överklaga och att domen därför vunnit laga kraft.
Mikael Oscarsson (KD) tror att Ahmad hade kunnat vara hjälpt om formuleringarna om synnerliga och ömmande skäl funnits på plats i lagstiftningen som förr. Det här är något som flera av riksdagspolitikerna lyfter fram.
– Vi i KD vill ju återinföra formuleringarna som grund för de mest utsatta. Sannolikt hade det hjälpt Ahmad.
Mikael Oscarsson uppger nu att han tänker lyfta Ahmads berättelse med den partikollega som har ansvaret för den här typen av frågor.
– Vi kan inte gå in det enskilda fallet, men vi kan i exemplen se principiella saker vi behöver lyfta, som behovet av ständig uppföljning för att säkra rättssäkerheten i Migrationsverkets beslut. Fall av det här slaget visar att vi politiker inte kan sitta med armarna i kors utan hela tiden måste ligga på och agera, säger han.
Flera av politikerna ser ett parallellfall i den mycket uppmärksammade historien om sexårige Denis som efter ett tvärt byråkratiskt lappkast fick stanna i Sverige hos morföräldrarna i Stenhagen. Efter UNT:s reportage har den advokat som varit Denis juridiska ombud tagit kontakt med Ahmad och hans anhöriga. Det har tänt ett hopp om att utvisningsbeslutet i alla fall tillfälligt kan stoppas.
– Vi ska nu undersöka om det finns något som skulle kunna utgöra ett verkställighetshinder, säger Maria Oldberg, skolkurator som följt Ahmads fall nära.