I september 2016 inledde Uppsalapolisen en satsning mot gängrelaterad kriminalitet. Sedan dess har polisen beslagtagit bland annat kontanter och andra värdesaker för 1,1 miljoner kronor samt 21 kilo cannabis och 1,7 kilo amfetamin.
LÄS MER: Hög andel invandrade bland de inblandade
Jonas Eronen sätter beslagen i samband med de ovanligt många skottlossningar som förekommit i Uppsala under 2017.
Det kan förklaras så här: Om någon innehar en stor mängd narkotika har personen ofta en skuld till någon. Det beror på att inköpet av ett narkotikaparti i allmänhet betalas först när personen fått in pengar genom att sälja partiet till nästa led.
– Gör vi beslag av narkotika och pengar leder det i många fall till att kriminella blir skuldsatta och dessa skulder måste ovillkorligen regleras, uppger Jonas Eronen. Att det är polisen som tagit narkotikan eller kontanterna spelar ingen roll, pengarna ska fram. Det kan sluta med våld och även gå så långt som att man använder skjutvapen.
Jonas Eronen säger att han inte kan påminna sig någon period i Uppsala då det förekommit så många skjutningar som nu.
– En orsak kan vara att tillgången på vapen ökat i kombination med ett stort narkotikaflöde. Min uppfattning är att majoriteten av de här våldsbrotten har kopplingar till narkotikaaffärer.
– Det handlar dessutom i grunden om farliga människor som jämfört med en vanlig privatperson sällan har något att förlora. I den miljö de vistas i är tröskeln för att använda skjutvapen och våld i allmänhet låg.
Hittills har inte någon av årets skjutningar resulterat i ett enda åtal, däremot finns det flera pågående utredningar med identifierade misstänkta. Jale Poljarevius, chef för lokalpolisområdet Uppsala-Knivsta, säger att skjutningarna är mycket svårlösta eftersom såväl brottsoffer som eventuella vittnen inte alltid vill prata med polisen.
– Det finns en tystnadskultur i de här grupperna där man helst löser sina konflikter på egen hand. Genomför vi dörrknackningar ger det sällan så mycket, troligen är folk rädda för att vittna mot de inblandade.
Jale Poljarevius berättar att polisen inom kort ska söka tillstånd för att sätta upp bevakningskameror på offentliga platser i Gottsunda där misstänkta kriminella gäng brukar hålla till. Men han vill gärna se mer omfattande förändringar än så.
– Med nuvarande lagstiftning har rättsapparaten svårt att komma åt gängmedlemmarna. Jag tycker det vore bra om man kunde införa lagar för kriminella gäng, liknande de som finns i USA. Den som är medlem i ett gäng och återkommande begår brott riskerar i USA att få mycket långa fängelsestraff.
Han efterlyser även fler poliser som arbetar mot gängen i Uppsala, både i yttre tjänst och på utredningssidan. Dagens bemanning kallar han "all time low".
Jale Poljarevius nämner även ljuspunkter. En sådan är att polisens satsning mot gängen gett resultat. Exempelvis har det i 45 ärenden dömts ut sammanlagt 66 års fängelse medan 31 skjutvapen har beslagtagits sedan september 2016.
– Dessutom har samarbetet mellan myndigheterna förbättrats rejält sedan vi påbörjade det här arbetet förra hösten.
Hittills har skjutningarna i Uppsala troligen främst gällt uppgörelser i undre världen. Jonas Eronen befarar att det bara är en tidsfråga innan tredje man drabbas på allvar.
– Vi hade till exempel ett ärende för något år sedan då en bilist blev beskjuten i Valsätra. Vi tror att gärningsmannen tagit miste på bil och felaktigt trodde att den tillhörde en rivaliserande kriminell person.