LÄS MER: Alla artiklar i UNT:s serie "Ett år kvar till valet"
Att minska klasserna i skolan och barngrupperna inom förskolan var ett av de rödgrönas tydligaste löften inför förra valet. Inom förskolan i Uppsala kommun har det skett stora förändringar. Enligt Skolverket minskade antalet barn per årsarbetare inom förskolan från 5,7 till 5,3 under perioden 2014-2016. Trots att det totala antalet barn har ökat har kommunen även lyckats minska antalet barn per avdelning från i snitt 17,3 till 12,6.
– Det har varit ett målmedvetet arbete där kommunen och regeringen arbetat tillsammans. Vi har aktivt sökt statsbidrag och fått en stor utdelning vilket möjliggjort organisationsförändringar och att vi har kunnat rekrytera mer personal, säger Caroline Hoffstedt (S), kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden.
De anställa i förskolan har ökat, men andelen anställda med förskollärarexamen har samtidigt minskat med fem procent. Är det rätt väg att gå?
– Nej. Naturligtvis är förskollärarkompetensen en avgörande förutsättning för kvaliteten i verksamheten. Det finns en nationell brist på förskollärare men vi arbetar intensivt för att göra det mer attraktivt att jobba hos oss.
LÄS MER: Så har politikerna lyckats med jobben
Under mandatperioden har politikerna sjösatt en kompetensförsörjningsplan för skolan där 11 miljoner kronor satsas för att rekrytera totalt 1 000 anställda till skolan. Planen sträcker sig fram till år 2022 och man ska även stärka karriär- och utvecklingsmöjligheterna för de anställda.
Kommunen har hittills fått 65 miljoner kronor från staten för att minska barngrupperna i förskolan. Små förskolegrupper och små klasser i grundskolans lägre årskurser har varit det man prioriterat högst, enligt Caroline Hoffstedt.
– Den evidens vi har på området pekar på att små grupper är särskilt viktigt här. Det gör att varje barn blir sett och främjar barnens trygghet och utveckling .
Men ert löfte gällde hela skolan. I grund- och gymnasieskolan har antalet elever per lärare ökat.
– Vi har fokuserat på förskolan och de lägre årskurserna eftersom att vi utgår från evidens och vet att förändringarna har reell effekt. Det är inte oväsentligt att jobba med klasstorlekar i de andra skolformerna heller, men evidensen är viktig.
Lärarfacken vittnar om att klasserna i grundskolan just nu är ”smockfulla”. Är inte det evidens för att något måste göras?
– Det är aldrig bra för eleverna om klasserna är för stora. Självklart måste vi arbeta vidare även där. Vi planerar bland annat en stor utbyggnad av grundskolans fysiska kapacitet vilket möjliggör mindre klasser.
UNT GRANSKAR: Bara hälften har fått jobb inom 90 dagar - trots löften
Socialdemokraterna lovade inför valet att ”återupprätta läraryrkets status” och minska den administrativa bördan. Här framhåller Caroline Hoffstedt satsningen på höjda lärarlöner som den viktigaste insatsen. Det handlar om i snitt 5 000 kronor i löneökning fram till år 2021. Karriärvägarna ska samtidigt alltså bli bättre och så arbetar man nu för att anställa fler lärarassistenter.
År 2016 nådde 82,3 procent av eleverna i årskurs nio kunskapsmålen i alla ämnen. Det är något fler jämfört med 2015. Samtidigt är det något färre jämfört med 2014 och fortfarande långt ifrån vallöftet om att alla elever ska nå målen.
– Det är en försiktigt positiv utveckling. Men vi måste bli bättre på systematisk uppföljning, att stärka lärarnas och skolornas kompetens genom att rekrytera fler kvalificerade medarbetare och vi vill även införa en ny åtgärd där lärarna ska göra prognoser redan i början av läsåret för att tidigt identifiera vilka insatser som krävs för att målen ska nås.
Mer uppföljning och fler prognoser låter som mer administrativt arbete?
– Vi stärker alltså lärarassistentfunktionen. Men vi måste ha koll på varje elevs resultatutveckling, det kan jag inte tumma på.
KRÖNIKA: Lätt att lova - lättare att låta bli
Den politiska majoriteten har hittills även lyckats uppfylla sina löften gällande minskade barngrupper i fritidsverksamheten och bättre tillgänglighet till läxhjälp.
– Vi har tagit viktiga steg i arbetet för att se till att alla elever ges de bästa förutsättningarna för att nå målen, men vi är inte färdiga, vi har inte 100 procent måluppfyllelse i skolan. Vi ska åstadkomma ännu mer.