Hälften utan jobb efter 90 dagar

Socialdemokraterna har knappt lyckats uppfylla något av vallöftena som skulle leda till fler jobb. Exempelvis visar nya siffror att bara hälften av alla unga får sysselsättning inom 90 dagar, trots en utlovad 90-dagars­garanti.

Marlene Burwick.

Marlene Burwick.

Foto: Pär Fredin

Uppsala2017-09-05 06:03

”Garantera alla ungdomar ett jobb, en praktikplats eller en utbildningsplats inom 90 dagar” var bland det första som stod i Socialdemokraternas lokala valmanifest för Uppsala kommun.

Drygt tre år efter valet visar nya siffror som Arbetsförmedlingen har tagit fram på uppdrag av UNT att knappt hälften, 48 procent, av de Uppsalabor mellan 16 och 24 år som registrerades som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen fått en sysselsättning efter mindre än 90 dagar. Innan valet, under första halvåret 2014, lämnade 47 procent av de unga inom 90 dagar.

– 90-dagarsgarantin är en åtgärd som kommer från regeringen och i mitten av juli sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att garantin ska vara införd i höst. I Uppsala har vi fokuserat på att ingen ung ska gå utan sysselsättning och ser fram emot att 90-dagarsgarantin ska komma på plats, säger Marlene Burwick (S), kommunalråd med ansvar för näringsliv och sysselsättning.

En anledning till att siffrorna inte ser bättre ut är enligt Marlene Burwick etableringen av nyanlända. Många som har kommit till Sverige de senaste åren är unga och det är nu de personerna börjas synas i sysselsättningsstatistiken.

Inför valet lovade Socialdemokraterna sommarjobbsgaranti för elever i årskurs 9 samt 1 och 2 på gymnasiet, men garanti finns i dag bara för årskurs 9. Man lovade att Uppsala ska ha lägst arbetslöshet i länet till år 2020, men dit är det lång väg kvar. Dessutom skulle företagsklimatet bli bättre, men undersökningar, exempelvis Företagarnas, visar på motsatsen.

Trots att få av S-löftena på jobbområdet är helt uppfyllda ser Marlene Burwick inte det hela som något misslyckande:

– Vi har gjort en mängd bra insatser, men självklart har vi mycket kvar att göra.

Hon framhåller att det totala antalet sommarjobb för ungdomar har ökat med 30 procent, att arbetslösheten i Uppsala län faktiskt är lägst i landet och att kommunens arbetslöshet är lägre än i de andra storstäderna. Dessutom har man under mandatperioden tagit fram ett nytt näringslivsprogram och enligt Marlene Burwick förbättrat servicen till företagen, bland annat genom kortare handläggningstider för bygglov.

– Vi har satt väldigt tuffa och offensiva mål. Det tycker jag är bra. Vi stack exempelvis ut hakan och lovade 3 000 nya bostäder per år, det har vi lyckats med. Vi har under mandatperioden utökat löftet till att även innefatta 2 000 nya arbetsplatser och i samband med det vässat vårt arbetssätt för att locka nya företag till Uppsala, ­säger ­Marlene Burwick.

Kommunen har under mandatperioden lanserat andra satsningar för fler jobb, även om de inte formulerades som vallöften inför valet. En av de största är de 700 extratjänster som ska skapas till och med år 2018. Satsningen görs tillsammans med Arbetsförmedlingen, betalas av staten och riktar sig till framför allt nyanlända och långtidsarbetslösa.

Kommunen har även utökat antalet utbildningsplatser inom yrkesutbildningarna, komvux och SFI (Svenska för invandrare), något man lovade inför valet.

– Det handlar om 1 200 platser, men vi ser ett behov av ännu fler. Därför kommer vi att utöka antalet komvuxplatser ytterligare under hösten, säger Marlene Burwick.

Vad som dock är tydligt är att precis som i Sverige i stort har ungdomsarbetslösheten i Uppsala minskat kraftigt under mandatperioden. Från 1 142 registrerade arbetssökande ungdomar under våren 2014 till 700 ungdomar på våren i år. Både Arbetsförmedlingen och kommunen framhåller det goda konjunkturläget som den främsta anledningen, men Marlene Burwick pekar även på kommunens insatser som en bidragande faktor.

– Det absolut mest avgörande är våra breda utbildningssatsningar. I dag har vi fler som når gymnasiebehörighet och högre genomströmning på gymnasiet. Vi vet att om man har en grundläggande gymnasieutbildning har man en mycket bättre möjlighet på arbetsmarknaden, säger Marlene Burwick.

Förändringen är dock marginell. Jämför man 2014 med 2016 har andelen behöriga till gymnasiet ökat från 89,8 till 90,2 procent, enligt kommunens egna siffror för skolor där kommunen är huvudman. Genomströmningen, alltså andelen elever som har en gymnasieexamen inom tre år från att utbildningen påbörjades, har ökat från 63,6 till 64,7 procent.

Fram till nästa val ska den styrande majoriteten enligt Marlene Burwick fortsätta att stärka skolan så att fler har grundläggande kompetens, säkra etableringen för nyanlända och fortsätta att arbeta med de mål som fastslås i ­näringslivsprogrammet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!