Det är de två tio meter höga och mycket tunga korsen som sitter längst upp på Uppsala domkyrkas torn som behöver restaureras. Efter sommaren kommer därför delar av Domkyrkoplan att behöva stängas av.
Hur kommer projektet påverka kyrkans besökare?
– I början, då en byggställning monteras upp stängs nog stora delar av Domkyrkoplan framför stora entrén av. Det kan också bli ett skyddstak över den västra porten, säger Oscar Hahne, som håller i kontakterna mellan en projektgrupp och verksamheten i Domkyrkan.
Planen är sedan att stänga huvudentrén och att hänvisa besökarna till den södra porten, åtminstone på vardagarna. Arbetet beräknas pågå i flera år, kanske så länge som i fem år och kommer att kosta miljontals kronor.
Vad kostar restaureringen exakt?
– Det är svårt att säga innan vi vet hur den ska gå till. Just nu undersöker vi vilken byggställning som är bäst att använda, hur vi ska få upp byggställningen med mera, säger Kristian Nordlund, fastighetschef i Uppsala pastorat.
Pastoratet kommer att söka kyrkoantikvarisk ersättning för restaureringen, ett statligt bidrag som församlingarna har rätt till för att ha råd att vårda exempelvis kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Det var när ett klätterföretag för en tid sedan gjorde tätningsjobb kring fönstren på kyrkans torn, som reparatörerna uppmärksammade Uppsala pastorat på att det finns rost på de stora korsen som sitter längst upp på Domkyrkans två svarta spiror.
Uppsala pastorat skickade även upp drönare för en inspektion, som även den visade på korrossionsskador.
– Det man kanske inte tänker på då man står på marken är att korsen, som är gjorda i gjutjärn, är tio meter höga och att varje "arm" på korsen väger hela 250 kilo, säger Oscar Hahne.
Svårigheten med renoveringen ligger bland annat i att det inte går att klättra uppför de svarta spirorna, det vill säga hela den del av tornen som är beklädda med kopparplåt. Och arbetet med att plocka loss 250 kilo tunga delar från korsen kan, enligt Oscar Hahne, bli riskfyllt i den ofta kraftiga blåsten på toppen av kyrkan. Det krävs därför en extra säker byggställning.
– Det största problemet ligger i att belastningen på byggställningen inte kommer ske rakt ner eftersom spirorna ju lutar inåt i toppen, säger Oscar Hahne.
De två korsen tillverkades redan på 1800-talet och sattes då upp med hjälp av en byggställning i trä.
– På 1970-talet blästrades och rostskyddsmålades korsen, men väder och vind har slitit på dem, säger Hahne.
På 1970-talet användes en byggställning i metall, med rörkopplingar.
– Nu i efterhand har det konstaterats att det finns risk att rörkopplingarna kan brista. Så den tekniken kan vi inte använda, säger Oscar Hahne.
I stället tittar gruppen nu på om de kan använda något av den teknik i trä som fanns då korsen sattes upp på 1800-talet.
Är det någon falk som bor i Domkyrkan nu?
– Den som bodde här blev sjuk och dog. Men det verkar som om en annan falk nu jagar här.
Domkyrkopersonalen har sett både fjädrar och kadaver falla ner och det händer att folk kommer hit med kikare och skådar upp mot himlen. Men eftersom fågeln bara jagar här så tror de ansvariga att falken kommer klara renoveringstiden genom att jaga någon annanstans, eller genom att använda det torn som inte restaureras för tillfället.
– Det är inte bestämt än om båda korsen ska åtgärdas samtidigt eller om de ska ta ett i taget, säger Oscar Hahne.