Gunnar Enlund är överläkare Akademiska Sjukhuset men också biträdande registerhållare i SPOR, som räknar hur många operationer som faktiskt blir av i regionerna. "Trenden är ökande", säger han.
Sedan 2014 har antalet svenskar som står i olika operationsköer ökat med 75 000 personer. Region Uppsala placerar sig i mitten på regionlistan över väntetider i vården och är alltså inte sämst i klassen.
Från mars 2023 till februari 2024 fick knappt 32 procent av de köande i Region Uppsala vänta längre än de lagstadgade 90 dagarna.
Gunnar Enlund, är överläkare på Akademiska sjukhuset och biträdande registerhållare vid SPOR, Svenskt perioperativt register. SPOR räknar antalet genomförda planerade operationer och hur länge patienterna stått i kön innan de fick sin operation.
– Det går åt fel håll helt klart och det drabbar de sköraste patienterna, säger han.
Gunnar Enlund syftar på att bristen på personal och vårdplatser tvingat fram en prioritering som ger de friskare patienterna förtur till operationerna, eftersom de inte kräver så mycket eftervård.
– Behöver du operera ett knä, men samtidigt lider av hjärtsvikt eller kanske diabetes, prioriteras du ner eftersom det inte finns tillräckligt med vårdplatser och personal. Samtidigt kan man ju säga att den prioriteringen också är ett sätt att använda resurserna effektivt med tanke på hur det ser ut i vården just nu, säger Gunnar Enlund.
Operationsplaneringen är så klart inget lotteri. Varje verksamhetsområde på Akademiska sjukhuset gör prioriteringar utifrån tilldelat operationsutrymme, hur många vårdplatser som finns tillgängliga och vilken kompetens som finns på plats.
– Principen som gäller är att den som har största behovet av vården skall ges företräde. Det innebär att de som har akuta tillstånd och åkommor som måste hanteras skyndsamt, exempelvis canceroperationer eller förlossningar, kan komma att prioriteras före de som har besvärliga, men inte livshotande tillstånd, säger sjukhusdirektör Marianne Van Rooijen.
Akademiska sjukhuset brottas med ett underskott på en miljard kronor för 2023. Prognosen för 2024 pekar mot ett lika stort underskott i år. Att sjukhuset måste spara betyder att bristen på personal och vårdplatser ökar och då kommer köerna att växa ytterligare.
I början av mars delade regeringen ut extrapengar till regionerna i den så kallade vårändringsbudgeten. Av totalt sex miljarder får Uppsala region knappt 230 miljoner kronor.
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, ska hitta sätt att spara in en miljard kronor som är det beräknade underskottet för 2024.
En av de viktigaste sparåtgärderna, enligt sjukhusledningen, är att växla hyrpersonal mot fast anställda, och det arbetet är man i full färd med. Kostnaden för hyrpersonal står dock bara för en del av underskottet. I runda slängar var extrakostnaden för inhyrd personal jämfört med anställd under 2024 cirka 230 miljoner.
– Vi har kommit en bit på väg. Från november 2023 till februari i år har regionen anställt 80 sjuksköterskor, inklusive barnmorskor, samtidigt har antalet hyrsköterskor minskat med 90, säger Marianne Van Rooijen.
Sedan februari tillämpar regionerna ett gemensamt avtal med samma prissättning när det gäller att hyra personal. Det ska leda till att bemanningsföretagen inte längre kan trissa upp priserna.
– Det kommer att innebära en minskad kostnad för bemanningstjänster. I avtalet finns också några skärpta kravställningar på bemanningsföretagen, till exempel på den inhyrda personalens kompetens och erfarenhet.
Sjukhuset arbetar också för att minska kostnaden för medicinskt material, bland annat genom att säkerställa bra upphandling och minska på överkonsumtion och utbud.
– Det är också viktigt att säkerställa att patienterna vårdas på rätt vårdnivå, och vi behöver minska personalomsättningen och sjukfrånvaron. Sjukhusledningen arbetar intensivt med att hitta flera åtgärder för att säkerställa ett sjukhus i balans från alla perspektiv – ekonomi, personal, patientsäkerhet, forskning och utveckling, säger Marianne Van Rooijen.
Sjukhuset försöker hitta nya arbetssätt och stärka sjukhuscheferna i omställningen.
– Ett exempel är projektet "Hållbar sjuksköterskebemanning", som skapar forum för våra chefer att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, säger hon.
Specialistvården prioriterar de patienter som inte behöver särskilt mycket eftervård, enligt överläkare Gunnar Enlund på Akademiska sjukhuset. "Det är brist på eftervårdsplatser", säger han. Arkivbild.
Men trots sparåtgärderna väntas alltså, åtminstone inledningsvis, väntetiderna öka.
För Gunnar Enlund är lösningen på kösituationen glasklar.
– Vi behöver helt enkelt fler bemannade operationssalar och fler vårdplatser för att kunna ta hand om de nyopererade patienterna. Då först kan köerna minska.