Marknaden för byggmaterial måste ställa om i och med de ökande klimatkraven. Det menar Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist vid Uppsalahem.
Byggande och drift av fastigheter står för runt en femtedel av de totala klimatutsläppen. Som UNT rapporterat ställer Uppsala kommun extremt hårda krav på minskade utsläpp av växthusgaser vid nästa etapp i stadsdelen Rosendal.
Kommunägda Uppsalahem hakar nu på trenden och startar sitt första projekt med klimatbudget. Det handlar om 174 hyreslägenheter i Kapellgärdet där växthusgaserna ska ner med 40 procent.
Frågan är vad det kommer att kosta att bo i de klimatanpassade bostäderna.
– Hyrorna kommer inte att bli högre än i fastigheter som byggs på traditionellt sätt, utlovar Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist på Uppsalahem.
Bostäderna i Kapellgärdet ska enligt planerna börja byggas vid årsskiftet. De lägre utsläppen ska nås genom bland annat klimatsmart betong, återanvänt fasadtegel, mindre källare än vanligt och träreglar istället för stål i innerväggar.
Kommunen ställer höga klimatkrav vid utbyggnaden av Rosendal.
Enligt Åsa Pallin medför de ökande klimatkraven att leverantörer av byggprodukter tvingas ställa om för att inte förlora kunder.
– Vi pressar på för att få dem att ta fram nya typer av produkter och vi ser att mycket händer på marknaden.
Uppsalahems mål är att minska sina utsläpp vid byggnationer med 70 procent till 2030.
I samarbete med Uppsala Klimatprotokoll har Uppsalahem satt gränsvärden för hur höga klimatutsläppen får vara per kvadratmeter yta som byggs. Enligt bolaget är kraven i linje med 1,5-gradersmålet.
Uppsalahem har tre projekt på gång där man arbetar med klimatbudgetar.
Uppsalahems mål är att sänka klimatutsläppen från nybyggnationer med 12 procent per år till 2030. Då ska utsläppen vara 70 procent lägre än idag.