Holger Wallbaum är professor i hållbart byggande vid Chalmers tekniska högskola.
Klimatsatsningen i Rosendal är ett av de projekt inom EU som kommit längst när det gäller skapandet av klimatsmarta stadsdelar. Det anser Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande vid Chalmers tekniska högskola.
Han lyfter särskilt fram att stora mängder byggmaterial ska återanvändas i Rosendal för att undvika utsläpp från nyproduktion. Exempelvis ska delar av uttjänta hus hämtas från Ulleråker och monteras in i Rosendal.
– Återbruk av byggmaterial är en nyckelfaktor om klimatutsläppen ska minskas rejält. Den ambitionsnivå man håller i Rosendal för återanvändning behöver alla nybyggnationer för att nå klimatmålen, säger Holger Wallbaum.
Rosendals första etapp blev klar 2018. Totalt ska det bli fem etapper varav de två sista ännu inte börjat byggas.
Etapp 4 i Rosendal, som ska börja byggas 2025, har som mål att utsläppen från husens byggmaterial ska vara högst 165 kilo koldioxid per kvadratmeter boyta. Siffran för hus som byggs på traditionellt sätt är runt 375 kilo koldioxid per kvadratmeter. I den aktuella etappen i Rosendal ska alltså utsläppen från materialen mer än halveras.
Jämfört med om husen i etapp 4 i Rosendal byggts på traditionellt sätt kan man undvika cirka 9 000 ton koldioxid, om kommunens siffror håller. Det motsvarar ungefär vad 4 000 bensindrivna bilar släpper ut i genomsnitt under ett år.
Idéskiss för etapp 4 från byggbolaget Lillskär, en av de aktörer som kommunen valt ut.
Blir det dyrare med klimatsmarta byggnader?
– Det är svårt att avgöra. Det här sättet att bygga är så nytt att det bara finns pilotprojekt och hittills existerar bara en helt liten marknad för återvunnet material.
Byggsektorn har en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna. Byggnation och drift av fastigheter står för runt en femtedel av mänsklighetens totala klimatutsläpp, enligt Holger Wallbaum.
Entreprenadmaskiner kommer att förbi en vanlig syn i Rosendal under lång tid framöver. Husen i etapp fyra (av totalt fem) börjar byggas nästa år.
– Ska man skapa en stadsdel med mycket låga utsläpp räcker det inte att återanvända byggmaterial utan många fler åtgärder måste till. Det handlar bland annat om att hämta energi från källor som sol, vind och fjärrvärme. En annan viktig faktor är att de boende transporterar sig på ett sätt som inte leder till stora utsläpp, påpekar Holger Wallbaum.
Satsning på elbilar är ett viktigt inslag i det så kallade mobilitetshuset Brandmästaren som är under uppförande.
För att minska utsläppen från resor uppmuntras Rosendalsborna att cykla, åka kollektivt och använda elbilar från bilpooler. Ytterligare en mängd grepp ska testas för att få till så låg klimatpåverkan som möjligt. En av detaljerna är att husen i etapp 4 ska ha tvättstugor så att inte alla hushåll behöver köpa egen tvättmaskin.
Husen i etapp 4 ska ha tvättstugor så att inte alla hushåll behöver skaffa egen tvättmaskin. Syftet är minskad klimatpåverkan. Arkivbild.
Enligt Holger Wallbaum går utvecklingen mot klimatsmarta stadsdelar snabbt. Han pekat bland annat på ett förslag från Boverket som regeringen ska ta ställning till. Förslaget handlar bland annat om att gränsvärden för utsläpp av växthusgaser från husbyggande ska införas 2025. Tanken är att gränsvärdena sedan ska utökas år 2027 till att omfatta byggnadernas hela livscykel.
Arkitekturen i Rosendal är mycket varierad. Byggstilar, material och färger skiljer sig åt mellan husen.
– Regelverken ställs om på alla nivåer. Blir gränsvärdena tvingande lag kommer det att leda till stora förändringar i branschen, spår Holger Wallbaum.
Enligt Emma Bonnevier, klimatpolitisk expert vid arbetsgivarorganisationen Byggföretagen, är engagemanget för klimatfrågan stort inom byggbranschen.
Idéskiss för framtida husbyggande i etapp 4. Slutresultatet kan komma att se annorlunda ut.
– Det märks bland annat genom att fler än 120 företag i branschen har skrivit på färdplanen för en fossilfri och konkurrenskraftig bygg- och anläggningssektor 2045. Klimatomställningen har under de senaste åren tagit riktig fart, uppger hon.