"Mänskligheten har ju en rad stora problem vi står inför: klimatförändringar, matförsörjning, sjukvårdskris. Vi måste göra saker på nya sätt, och det kan AI hjälpa oss med", säger Thomas Schön.
Svar just nu
Strax före jul kom programmet ChatGPT och slog stora delar av världen med häpnad. Programmet besvarar blixtsnabbt frågor i allsköns ämnen, skriver dikter, uppsatser, låttexter, krönikor – ja det mesta. Språket är i princip felfritt, även på svenska. Många upplevde nog att artificiell intelligens, ofta förkortat AI, plötsligt tagit ett rejält utvecklingskliv.
– Ja, ChatGPT är snabb, personlig och förvånansvärt bra, säger Thomas Schön, professor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.
– Hade jag fått frågan dagen innan den kom om vi skulle ha ett sånt här program i morgon skulle jag ha svarat nej. Teknologin har utvecklats mycket snabbt de senaste åren. Det som förvånande mig mest är tillgängligheten: att vem som helst fritt kan gå in och använda den.
Ja, vad är den tänkt att användas till framöver?
– Det har de som utvecklat den inte kommunicerat. Men Microsoft vill utöka sitt ägande. I Word, till exempel, skulle man ju inte bara kunna få grammatik och rättstavning utan hela stycken text.
Thomas Schön är Uppsalas första AI-professor och basar över universitetets tvärvetenskapliga AI-labb, som bildades 2020. Här i ett vitmålat hörn ovanför Carolina Redivivas tysta läsesal samlas ett 20-tal forskare från olika discipliner som alla forskar om AI och maskininlärning.
Vad är det bästa hittills som AI bidrar med, enligt dig?
– Att känna igen mönster, utifrån en stor mängd data. Vi kan ta vår egen forskning som exempel: Johan som sitter här utanför är hjärtläkare och tillsammans jobbar vi på ett program som analyserar EKG, alltså kurvor över hjärtaktivitet. Programmet har tränats med en massa EKG-data där läkare redan gjort en bedömning och kan nu hitta avvikelser minst lika bra som människor.
Kan programmet ersätta läkare?
– Inte ersätta, men utföra uppgifter som låter läkaren ägna tiden åt mer patientnära uppgifter. I Brasilien, där man kan ha 200 mil till närmaste hjärtläkare, planerar man att koppla detta AI-program till redan utsatta EKG-maskiner. Då kan AI:n snabbt analysera EKG:na och fånga upp vilka patienter som behöver träffa läkare fort.
AI-chattroboten ChatGPT har rönt stor uppmärksamhet för sina mångsidiga förmågor. "Läskigt bra", har exempelvis Elon Musk sagt.
I en rapport från 2014 spåddes att 53 procent av alla jobb i Sverige kunde utkonkurreras av AI inom 20 år. Hur står sig den prognosen?
– Hela yrkesgrupper lär inte försvinna. Däremot kommer många arbetsuppgifter att bortdelegeras till AI. Det är inget konstigt, arbetsuppgifter har ju alltid förändrats, men skillnaden nu är att det är mer komplexa uppgifter som man tidigare tänkt att det krävs människor med högre utbildning för. Eller konstnärliga uppgifter, som att skapa bilder och skriva texter – det kan ju datorer göra nu.
Vilka högutbildade yrken ligger främst i riskzonen?
– Juridik är absolut ett område där jag tror det kommer hända mycket. Där finns mycket information och regler som en AI kan lära sig. Eller ekonomi, exempelvis borde redovisning kunna datoriseras i hög grad.
Så vilka jobb är framtidsjobb?
– Alla yrken med mänsklig kontakt, där vi värdesätter den mänskliga kontakten. Och att jobba med AI-teknologin kommer nog att vara fortsatt relevant – många är civilingenjörer i grunden, däribland jag.
Inom juridiken finns mycket information och regler som en AI kan lära sig.
Hur skiljer sig AI från mänsklig intelligens?
– Den AI vi har i dag löser bara den uppgift den fått order om att göra. Man skickar in ett EKG och får svar på just det, programmet letar inte efter något annat. Vi människor har ett mycket bredare perspektiv när vi löser uppgifter, så kallad generell intelligens.
En hel del forskare menar att AI kommer att få generell intelligens. Tror du också det?
– Jättesvårt att säga. Det lär inte hända inom de närmaste 20-30 åren. För att ha generell intelligens behöver datorn/maskinen någon slags egen uppfattning om vad den ska uppnå.
Som ett slags medvetande? Kan AI få det?
– Nja, det har jag jättesvårt att se. Vad är ens ett medvetande? Det vet vi faktiskt inte. AI triggar existentiella frågor som är väldigt intressanta. Dagens AI är väldigt bra på att känna igen mönster och att skapa bilder och texter. Men att sedan koppla ihop de kunskaperna för att nå ett mål genom att själv planera en sekvens av handlingar ... nej, det vore extremt mycket mer komplext än vad algoritmerna klarar av i dag.
I en lokal i Carolina Rediviva sitter Thomas Schön tillsammans med ett 20-tal andra forskare från olika discipliner, som alla forskar om AI och maskininlärning.
Vi behöver inte vara rädda för en Terminator?
– Nej. Men visst finns det jättebra grejer med den här teknologin – och jättefarliga. Det gäller alla teknologier, elden var väl kanske den första. Just AI-teknologin är dock ganska komplex, så konsekvenserna kan bli större. Därför blir det extra viktigt när man utvecklar den här teknologin att fundera över hur den kan användas.
Du menar så att den används på ett bra sätt?
– Ja, om ingen bryr sig om det blir det ju enbart vilda västern. Tekniken finns vare sig vi vill eller inte. Och jag är ganska optimistisk av mig. Mänskligheten har ju en rad stora problem vi står inför: klimatförändringar, matförsörjning, sjukvårdskris. Vi måste göra saker på nya sätt, och det kan AI hjälpa oss med.
Redovisning är något som i hög grad skulle kunna datoriseras, och därmed konkurrera ut en del av ekonomernas sysslor.
Hur ska AI hjälpa oss lösa dessa kriser?
– Inom vården behövs mycket hjälp, för vi blir allt äldre och därmed sjukare. Vad gäller matproduktionen så är den i dag inte dimensionerad för hur många vi är. Ett AI-baserat system kan ta fram optimala förhållanden – ljus, fukt, jord – för att odla exempelvis grönsaker.
Och ödesfrågan klimatet då – kan AI bli vår räddning?
– Ja, kanske. På AI-konferenser är det något som numera ofta diskuteras. Det jag främst ser framför mig är att AI blir en beståndsdel i kommande teknologier och hjälper till att optimera resursanvändningen. AI kan också utifrån all den data som finns hjälpa till att förstå det extremt komplexa systemet bakom klimatförändringar, och därmed förutsäga vad som kommer att ske.
Hur präglar AI våra liv om 100 år?
– Oj ... det är ju omöjligt att säga. För drygt 100 år sedan var det häst och vagn som gällde på gatorna här utanför. De kommande 100 åren kommer troligen att vara ännu mer omvälvande eftersom vi har lyxen att ha så otroligt många fler som jobbar med huvudet. Det svåra är att innan se de där paradigmskiftena. Men AI kommer att vara med oss överallt i vardagen. Kanske inte som lösningen i sig, utan som en möjliggörare för att lösa problem.