Vad hände sen?
Utsikten i sommargrönt från hörnrummet på anrika Carolina Rediviva över parken och Geijersgården bort mot Pelle Svanslös gränder är i alla fall nästan lika fin som den Östersjöblå vyn från Åländska Järsö.
För fint ska det vara när miljardären Anders Wiklöf, ofta kallad Ålandskungen, är i farten. Hans sommarresidens på Järsö med konstmuseum och egen tennisarena heter Andersudde, och utsikten från Carolina Rediviva får man från lokalerna där Anders Wiklöf-institutet för hjärtforskning finns.
Vintern 2020 var UNT med på Andersudde när Knut Knutson från Uppsala auktionskammare levererade en tavla av Anders Zorn, som Anders Wiklöf ropat in. Några månader tidigare hade andra Uppsalapersoner besökt honom på Åland. Däribland professor Johan Sundström som just utsetts till föreståndare för det nya Anders Wiklöf-institutet, grundat med stöd från den åländska affärsmannen.
Knappt ett och ett halvt år senare sitter Johan Sundström i en fåtölj i ett pandemitömt kontor på Carolina Rediviva och berättar vad som hänt sedan besöket på Åland.
– I maj fick vi vår första studie klar, det handlar om att hitta hjärtinfarkter på EKG med hjälp av AI, artificiell intelligens. I dag vet vi att vården missar fem procent av hjärtinfarkterna på akutmottagningen, så här finns utrymme för förbättringar, säger han.
Inom hjärtvården pågår en explosionsartad utveckling när det gäller AI. Även på AI-området vill Uppsala universitet hålla sig i fronten och faktum är att Wiklöf-institutet inlemmats som en del av universitetets särskilda AI-satsning. Och här knyts trådarna samman, för det är med finansiellt stöd av Anders Wiklöfs nära vän Anders Wall som universitetets AI-satsning genomförs. De två projekten delar lokalerna på Carolina.
För att använda AI krävs stora datamängder. De nämnda forskningsresultaten om EKG, en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet, bygger på 800 000 EKG:n från akutvården, som AI läst in och analyserat. Med så stora mängder information kan AI se mönster som vi människan missar.
Johan Sundström visar EKG-kurvor på sin datorskärm där AI-modellen satt en markör som indikerar hjärtinfarkt på ett annat ställe i EKG:t än där läkare skulle ha tittat.
– För mig är ju det här en aha-upplevelse, när vi ger datorn EKG:n och berättar vem som fick en hjärtinfarkt, och sen lär datorn oss hur man ska tolka EKG:na, säger han.
Till Wiklöf-institutet har nu kopplats analytiker, en post-doktor och doktorander. Samarbeten har också startats med andra vetenskapliga fält för att exempelvis reda i frågor om etik. Där finns många avvägningar att göra med nya tekniska möjligheter vid handen.
– Kan man ge AI ansvar för diagnostik och vårdbeslut? Vem är då ansvarig om något går fel?
Andra frågor handlar om kommunikation och hur AI:s resultat ska uttryckas. En läkares bedömning handlar ofta om att se flera tänkbara förklaringar som har olika sannolikhet, snarare än att säkert säga att det är det ena eller det andra.
Johan Sundströms roll består till stor del i att hitta nya, stora digitala datamängder, som passar viktiga kliniska frågeställningar, som analytikerna sedan kan arbeta med.
I Sverige finns unika förutsättningar för forskning av det här slaget, med stora register med patientdata. Ofta finns data över lång tid, och från ett representativt urval av befolkningen eftersom alla samhällsklasser går till samma vård. Men det kan också handla om andra datakällor, som företag som utvecklar hjärtvårdsutrustning, eller att utveckla programvara för att samla in data från appar i våra mobiltelefoner som registrerar vårt beteende.
Med stora mängder data uppkommer flera frågor att besvara.
– Vi jobbar på flera sätt med att kunna samla in och lagra data efter konstens alla regler och vi utvecklar också nya metoder för dialog med och medgivanden från patienter, säger Johan Sundström.
Anders Wiklöf själv visar stort intresse för forskningen och Johan Sundström håller honom informerad.
– Med tanke på Anders brors hjärtinfarkt är vi glada över att vårt första lyckade AI-projekt handlar just om att hitta hjärtinfarkterna tidigare. När det gäller AI och tolkning av EKG:n tror jag inte att det är så långt bort tills det finns i sjukvården, kanske några år, säger Johan Sundström.