Huset Tripolis på Väderkvarnsgatan i Fålhagen är byggt i klassisk stil och upptar ett helt kvarter. Huset byggdes 1911-1914.
Häromdagen berättade UNT att Moderaterna i Uppsala vill att det ska byggas "vackrare och mer varierat" i Uppsala, en fråga som även Sverigedemokraterna drivit hårt. Bland annat vill M testa markanvisningar för klassisk arkitektur i nya områden – alltså att byggbolag måste bygga i traditionell stil på den mark som kommunen säljer.
Och läsarna på unt.se ger tummen upp åt förslaget. I en enkätfråga intill artikeln svarar 94 procent av läsarna att de vill se klassisk arkitektur alternativt en blandning av modern och klassisk arkitektur när nya områden byggs. Endast 6 procent tycker att man ska fortsätta att bara bygga moderna hus. Hittills har 888 personer svarat på frågan.
Industristaden i Uppsala är ett relativt nybyggt område med tidstypisk modern arkitektur.
Patrik Törnquist, som jobbar som arkitekt i Uppsala, sågar dock det politiska förslaget i en debattartikel i UNT.
– Det är bra att man från politiskt håll ställer krav på fin utformning av det som byggs, men att på det här sättet toppstyra i byggdetaljer fungerar inte, säger han.
Är stilen på husen verkligen en detalj?
– Ja det är ju detaljerna som skapar stilen, och varje tid har sina förutsättningar. Att imitera gamla stilar passar sällan, utan resultatet riskerar att bli både dåligt och dyrt.
Patrik Törnquist, arkitekt i Uppsala, menar att politiker inte bör styra vilken stil som byggs i nya områden.
Debatten är långt ifrån ny. Nybyggda områden har länge kritiserats för att vara enformiga, fyrkantiga och själlösa. 2016 bildades den nationella föreningen Arkitekturupproret, som verkar för mer varierad nybyggnation, inte minst klassisk arkitektur.
Bland mycket annat har föreningen gett Segerstedtska huset i Uppsala kalkonpris för Sveriges fulaste nyproduktion med motiveringen att huset ser ut "som en korsning mellan en Finlandsfärja och en tjock-TV ... och för att huset förstör en hel miljö mellan Botaniska trädgården och slottet i stan”.
En korsning mellan tjock-TV och Finlandsfärja? Segerstedtska huset, som ligger vid Slottet och Botaniska trädgården i Uppsala, utsågs 2016 till landets fulaste nybygge.
Patrik Törnquist tycker att debatten blir för populistisk och osaklig:
– Det är de som betalar för byggnaderna och tar ansvar för dem som måste få styra utformningen, inte folk som bara tycker.
Bör inte folk och folkvalda få påverka hur det ser ut i ens stad?
– På en övergripande nivå, absolut, i form av översikts- och detaljplaner. Men inte vad gäller stil på husen, för då krävs insikt i platsens och projektets specifika förutsättningar. Jämför med skolan: det finns styrdokument för skolan, men vi styr ju inte vad lärarna ska säga i klassrummet.
Vasahuset i Uppsala byggdes 1906 och är ett typiskt sekelskifteshus med många hantverksdetaljer.
Inte minst skulle det bli dyrt att bygga i klassisk stil i dag, menar Patrik Törnquist. I början av 1900-talet fanns hantverkare som byggde valv och skapade stuckaturer till låga löner.
– I dag har lönerna gått upp och i stället har vi infört serieproduktion för att hålla nere priserna. Ekonomiskt är det smartare att följa den byggteknologi som vi har i dag, och då blir det mer räta vinklar. Men visst skulle det behövas mer omsorg i detaljerna så att vi kan bygga mer varierat och vackert, oavsett stil. Det politikerna behöver göra är att se till att det finns pengar och regler för sådan omsorg och att stoppa projekt som inte håller måttet.
Att bygga i klassisk stil måste inte bli dyrare än att bygga modernistiskt, visade Rebecca Granström och hennes medförfattare i ett examensarbete från KTH.
Att bygga mer klassiskt måste dock inte bli dyrare, enligt ett examensarbete från KTH från 2017. I studien fick cirka 900 personer tycka till om fyra bostadsområden som alla byggts på 1990-talet eller senare. Det område som klart flest gillade var Sankt Eriks-området, som inspirerats av svensk 1920-talsklassicism. Övriga områden, däribland Hammarby sjöstad, var byggda i modern stil och upplevdes som kallare och tråkigare.
– Majoriteten föredrog den klassiska arkitekturen och de varma färgerna i Sankt Eriks-området. Och trots att husen där är lika höga som i de jämförda områdena upplevdes området som mer småskaligt, säger Rebecca Granström, en av författarna till studien.
Sankt Eriks-området ligger på Kungsholmen och byggdes på 1990-talet, inspirerat av 1920-talets klassicism. Området upplevs som betydligt trevligare än andra nya områden, visar en studie.
Sankt Eriks-husen var, enligt studien, inte dyrare att bygga än husen i de modernistiska områdena.
– Skulle man haft massor med utsmyckningar hade ju kostnaden dragit iväg, men 1920-talets klassicism har ganska enkla linjer. Man har i stället jobbat mycket med proportioner och husens form för att skapa variation, till exempel indragna våningar och olika höjd på husen – sådant som inte nödvändigtvis kostar mer, säger Rebecca Granström.
För kalla färger och för lådaktiga hus, tyckte de tillfrågade i en studie om Hammarby sjöstad och liknande modernistiska områden. Majoriteten föredrog klassisk arkitektur och varma färger.
Patrik Törnquist tycker själv att det blivit rätt trist i många nybyggda områden. Men han vill lyfta ett exempel i Uppsala som han tycker blivit bra: Rosendal.
– Där har kommunen ställt hårda krav på utformning och gjort en väldigt omsorgsfull detaljplan som bäddat för en schysst och varierad arkitektur.
För kalla färger och för lådaktiga hus, tyckte de tillfrågade i en studie om Hammarby sjöstad och liknande modernistiska områden. Majoriteten föredrog klassisk arkitektur och varma färger.