Åke Spross blev 71 år. Han avled efter en kort tids cancersjukdom, en sjukdom han själv skrivit om i otaliga artiklar för UNT.
Våren 2019 gick Åke Spross i pension från jobbet på UNT. Då hade han arbetat på UNT i 40 år, sedan 1979. Efter pensionen har han fortsatt att skriva texter om forskning på frilansbasis, i somras exempelvis om en lovande behandlingsmetod mot typ-2 diabetes, som hjälpte patienten Layla Potipas.
Reportaget om henne blev det sista i UNT:s spalter av Åke Spross. Efter sommaren upptäcktes att han var svårt cancersjuk. Bara några månader senare avled han i stillhet.
På Uppsala universitet minns man en journalist som förstod deras forskning och förde ut den till allmänheten, och som aldrig ville svikta i kvaliteten.
– Jag var alltid imponerad av hans förmåga att snabbt förstå medicinska och vetenskapliga nyheter och sätta dem i samhällsperspektiv. Han hade en förmåga att beskriva komplexa frågor på ett sätt som läsaren kunde ta till sig, säger Stefan James, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset, professor i kardiologi och en av Uppsala universitets allra mest citerade forskare.
Stefan James är hjärtläkare och professor i kardiologi. Han lyfter fram Åke Spross snabbhet när det gällde att förstå svåra vetenskapliga frågor.
2011 förärades Åke Spross titeln hedersdoktor vid Uppsala universitets medicinska fakultet. En av dem som då förde fram hans namn var Bengt Glimelius, professor i cancerprecisionsmedicin.
– Åke Spross använde aldrig överord och visste tillräckligt mycket själv för att förstå att han inte skulle gå på beskrivningar om att något var "fantastiskt" eller "snart en del av rutinvården". För så är det sällan. Åke Spross var så oerhört kunnig och alltid välbalanserad, säger Bengt Glimelius.
Med sitt breda kontaktnät i forskningsvärlden var Åke Spross också skicklig på att ständigt vaska fram nyheter. Bengt Glimelius minns hur trevligt det var att prata med honom.
– Han var småsurrig hela tiden. Jag fascinerades av att det alltid blev så bra och korrekt skrivet, säger han.
Åke Spross promoverades till hedersdoktor vid Uppsala
universitets medicinska fakultet.
Medicinforskningen var det som Åke Spross följde allra mest nära, men han var också intresserad av annan vetenskap. En forskare som han skrev flera artiklar om är professor Leif Andersson, internationellt uppmärksammad för sin forskning om arters utveckling och karaktäristik.
– Han gjorde en väldigt stor insats för att sprida forskningen. För egen del är Åke Spross den vetenskapsjournalist som haft störst betydelse för att få ut min forskning till allmänheten. Jag hade mycket kontakt med honom och det var alltid så kul att prata, säger Leif Andersson.
I UNT 7/11 1986 berättade Åke Spross om Joanna med sitt spegelvända hjärta och läkarnas insatser för att rädda henne ...
... och i UNT 4/4 2010, återvände han till henne, som nu själv utbildade sig till läkare.
Precis som de andra UNT talat med lyfter han fram Åke Spross vilja att hålla hög kvalitet.
– Det var inte bara det mest sensationella han var intresserad av. Han var hela tiden kritiskt tänkande och ville alltid själv läsa den vetenskapliga studien. Det ser jag som ett tecken på att han var mån om kvaliteten, säger Leif Andersson.
Hos Åke Spross märktes också en tydlig journalistisk instinkt, menar forskarna: att vara först med nyheterna för UNT:s läsares skull. Det här satte UNT och Uppsala universitet på kartan i Mediesverige, och ibland mer vida ut i världen, menar hjärtprofessorn Stefan James.
Åke Spross blev flerfaldigt prisbelönt som vetenskapsreporter.
– Åke Spross var ofta var först ut i landet och i världen, vilket gjorde UNT till en slags referenstidning för andra medier, säger han.
Ytterligare en forskare som minns Åke Spross med stor respekt är Bengt Westermark, senior professor och cancerforskare:
– Man visste, att när man började läsa en text av Åke, så skulle man vara lite klokare och mer insatt i ämnet när man kommit till sista raden.
Närmast anhöriga är hustrun Monica och barn med familjer.
Åke Spross i ett reportage vid tiden då han gick i pension, om sina 40 år på UNT.