UNT:s forskningsreporter Åke Spross har gĂ„tt ur tiden

Åke Spross, mĂ„ngĂ„rig medicin- och vetenskapsreporter pĂ„ UNT, har avlidit efter en kort tids sjukdom. Med sin journalistik gjorde han "en vĂ€ldigt stor insats för forskningen", sĂ€ger professor Leif Andersson vid Uppsala universitet.

Åke Spross var medicinreporter pĂ„ UNT frĂ„n 1980 fram till sin pension 2019. Han började pĂ„ tidningen ytterligare nĂ„got Ă„r tidigare.

Åke Spross var medicinreporter pĂ„ UNT frĂ„n 1980 fram till sin pension 2019. Han började pĂ„ tidningen ytterligare nĂ„got Ă„r tidigare.

Foto: Robert Gabrielsson /UNT arkiv

Uppsala2023-11-13 16:33
Profilbild för Niklas Skeri
Niklas Skeri

VĂ„ren 2019 gick Åke Spross i pension frĂ„n jobbet pĂ„ UNT. DĂ„ hade han arbetat pĂ„ UNT i 40 Ă„r, sedan 1979. Efter pensionen har han fortsatt att skriva texter om forskning pĂ„ frilansbasis, i somras exempelvis om en lovande behandlingsmetod mot typ-2 diabetes, som hjĂ€lpte patienten Layla Potipas.

Reportaget om henne blev det sista i UNT:s spalter av Åke Spross. Efter sommaren upptĂ€cktes att han var svĂ„rt cancersjuk. Bara nĂ„gra mĂ„nader senare avled han i stillhet.

Åke Spross blev 71 Ă„r. Han avled efter en kort tids cancersjukdom, en sjukdom han sjĂ€lv skrivit om i otaliga artiklar för UNT.
Åke Spross blev 71 Ă„r. Han avled efter en kort tids cancersjukdom, en sjukdom han sjĂ€lv skrivit om i otaliga artiklar för UNT.
Foto: Staffan Claesson

PĂ„ Uppsala universitet minns man en journalist som förstod deras forskning och förde ut den till allmĂ€nheten, och som aldrig ville svikta i kvaliteten. 

– Jag var alltid imponerad av hans förmĂ„ga att snabbt förstĂ„ medicinska och vetenskapliga nyheter och sĂ€tta dem i samhĂ€llsperspektiv. Han hade en förmĂ„ga att beskriva komplexa frĂ„gor pĂ„ ett sĂ€tt som lĂ€saren kunde ta till sig, sĂ€ger Stefan James, hjĂ€rtlĂ€kare vid Akademiska sjukhuset, professor i kardiologi och en av Uppsala universitets allra mest citerade forskare. 

Stefan James Ă€r hjĂ€rtlĂ€kare och professor i kardiologi. Han lyfter fram Åke Spross snabbhet nĂ€r det gĂ€llde att förstĂ„ svĂ„ra vetenskapliga frĂ„gor.
Stefan James Ă€r hjĂ€rtlĂ€kare och professor i kardiologi. Han lyfter fram Åke Spross snabbhet nĂ€r det gĂ€llde att förstĂ„ svĂ„ra vetenskapliga frĂ„gor.
Foto: Adam Wrafter

2011 förĂ€rades Åke Spross titeln hedersdoktor vid Uppsala universitets medicinska fakultet. En av dem som dĂ„ förde fram hans namn var Bengt Glimelius, professor i cancerprecisionsmedicin.

– Åke Spross anvĂ€nde aldrig överord och visste tillrĂ€ckligt mycket sjĂ€lv för att förstĂ„ att han inte skulle gĂ„ pĂ„ beskrivningar om att nĂ„got var "fantastiskt" eller "snart en del av rutinvĂ„rden". För sĂ„ Ă€r det sĂ€llan. Åke Spross var sĂ„ oerhört kunnig och alltid vĂ€lbalanserad, sĂ€ger Bengt Glimelius.

Med sitt breda kontaktnĂ€t i forskningsvĂ€rlden var Åke Spross ocksĂ„ skicklig pĂ„ att stĂ€ndigt vaska fram nyheter. Bengt Glimelius minns hur trevligt det var att prata med honom.

– Han var smĂ„surrig hela tiden. Jag fascinerades av att det alltid blev sĂ„ bra och korrekt skrivet, sĂ€ger han.

Åke Spross promoverades till hedersdoktor vid Uppsala universitets medicinska fakultet.
Åke Spross promoverades till hedersdoktor vid Uppsala universitets medicinska fakultet.
Foto: Jörgen Hagelqvist

Medicinforskningen var det som Åke Spross följde allra mest nĂ€ra, men han var ocksĂ„ intresserad av annan vetenskap. En forskare som han skrev flera artiklar om Ă€r professor Leif Andersson, internationellt uppmĂ€rksammad för sin forskning om arters utveckling och karaktĂ€ristik.

– Han gjorde en vĂ€ldigt stor insats för att sprida forskningen. För egen del Ă€r Åke Spross den vetenskapsjournalist som haft störst betydelse för att fĂ„ ut min forskning till allmĂ€nheten. Jag hade mycket kontakt med honom och det var alltid sĂ„ kul att prata, sĂ€ger Leif Andersson.

I UNT 7/11 1986 berĂ€ttade Åke Spross om Joanna med sitt spegelvĂ€nda hjĂ€rta och lĂ€karnas insatser för att rĂ€dda henne ...
I UNT 7/11 1986 berĂ€ttade Åke Spross om Joanna med sitt spegelvĂ€nda hjĂ€rta och lĂ€karnas insatser för att rĂ€dda henne ...
Foto: Upsala Nya TIdning
... och i UNT 4/4 2010, ÄtervÀnde han till henne, som nu sjÀlv utbildade sig till lÀkare.
... och i UNT 4/4 2010, ÄtervÀnde han till henne, som nu sjÀlv utbildade sig till lÀkare.
Foto: Upsala Nya Tidning

Precis som de andra UNT talat med lyfter han fram Åke Spross vilja att hĂ„lla hög kvalitet.

– Det var inte bara det mest sensationella han var intresserad av. Han var hela tiden kritiskt tĂ€nkande och ville alltid sjĂ€lv lĂ€sa den vetenskapliga studien. Det ser jag som ett tecken pĂ„ att han var mĂ„n om kvaliteten, sĂ€ger Leif Andersson. 

Hos Åke Spross mĂ€rktes ocksĂ„ en tydlig journalistisk instinkt, menar forskarna: att vara först med nyheterna för UNT:s lĂ€sares skull. Det hĂ€r satte UNT och Uppsala universitet pĂ„ kartan i Mediesverige, och ibland mer vida ut i vĂ€rlden, menar hjĂ€rtprofessorn Stefan James.

Åke Spross blev flerfaldigt prisbelönt som vetenskapsreporter.
Åke Spross blev flerfaldigt prisbelönt som vetenskapsreporter.
Foto: Pelle Johansson

 â€“ Åke Spross var ofta var först ut i landet och i vĂ€rlden, vilket gjorde UNT till en slags referenstidning för andra medier, sĂ€ger han.

Ytterligare en forskare som minns Åke Spross med stor respekt Ă€r Bengt Westermark, senior professor och cancerforskare:

– Man visste, att nĂ€r man började lĂ€sa en text av Åke, sĂ„ skulle man vara lite klokare och mer insatt i Ă€mnet nĂ€r man kommit till sista raden.

NÀrmast anhöriga Àr hustrun Monica och barn med familjer.

Åke Spross i ett reportage vid tiden dĂ„ han gick i pension, om sina 40 Ă„r pĂ„ UNT.
Åke Spross i ett reportage vid tiden dĂ„ han gick i pension, om sina 40 Ă„r pĂ„ UNT.
Foto: Staffan Claesson
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om
Akademiska sjukhuset
Medier
FamiljefrÄgor
Uppsala
Medicinsk forskning
Uppsala Universitet
Åke Spross 1952-2023