Anders Wiklöf är en åländsk miljardär som donerat pengar till ett institut för hjärtforskning på Uppsala universitet. Här med Uppsala universitets rektor, Anders Hagfeldt.
Ett ambitiöst mål, högt men inte ouppnåeligt. Så beskriver Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt varför universitetet satt ett insamlingsmål på just en miljard kronor.
– Det här är ett modernt sätt att jobba på. Vi kanske inte ska bli som i USA där det här görs mycket mer, men så här arbetar många i dag, säger han.
Men utbildning och forskning är ett av statens större utgiftsområden. 2023 var det med 93 miljarder kronor dubbelt så stort som biståndet och lika stort som försvaret. Är det inte tillräckligt?
– Vi finns på den internationell spelplanen, och där finns starka universitet som har bättre finansiering än vi, säger Anders Hagfeldt.
Ett annat skäl är att universitetet kan ha mer makt över hur den här typen av pengarna kan användas och kan rikta dem till specifika ändamål. I dag är många forskningsanslag styrda på olika sätt och delas ut med olika former av motkrav. Men grundforskning ska stå fri, poängterar Anders Hagfeldt.
Maria Rankka är näringslivsprofil som nu hjälper sitt gamla lärosäte att samla in en miljard. Här läste hon bland annat ekonomi på 90-talet.
– Vi vill jobba med grundforskning långsiktigt och fritt och vi tittar på olika sätt för att finansiera sådan världsledande forskning. Donatorer som ger pengar till oss kan ju rikta dem mot något speciellt, men det finns i allmänhet inga andra krav på någon motprestation, säger han.
Måndagen den 7 oktober fyller Uppsala universitet 547 år. Då lanseras Jubileumskampanjen för gränslös kunskap, med målet att samla in en miljard till 550-årsdagen 2027. I det tysta har arbetet redan pågått i ett par år. Faktum är att halva summan redan är inhåvad, över 500 miljoner kronor.
UNT har exempelvis tidigare berättat om fastighetsmagnaten Sverker Lerheden, som 2022 meddelade att han gav 100 miljoner kronor till Institutionen för ekologi och genetik. Han gick bort 2023 efter en kort tids sjukdom. I sitt testamente har han donerat ytterligare medel.
År 2022 donerade Sverker Lerheden 100 miljoner till Institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet. Här besökte han Evolutionsbiologiskt Centrum i Uppsala med Anna Rosling, universitetslektor vid Institutionen för ekologi och genetik.
För att lyckas med miljardmålet har en särskild kommitté tillsatts som ska driva arbetet. Den leds av Maria Rankka, näringslivsprofil som läste ekonomi och statskunskap i Uppsala på 90-talet.
– Jag gör det här för att Uppsala är ett av de allra mest intressanta universiteten just nu. Och en miljard är inte en övre gräns, utan ett golv, säger hon.
Uppsala universitet vill vässa sin forskning med hjälp av mer donerade medel.
Näringslivet och privata givare är redan nu betydande finansiärer av svensk forskning, menar hon. Men det finns ett jobb att göra framöver.
– Vi behöver fostra fram en ny generation filantroper. Vi har haft många framgångsrika entreprenörer i Sverige på senare tid där viljan borde finnas, säger Maria Rankka.