Uppsalaborna ska rösta om "en övergripande fråga som berör alla Uppsalabor i dag och i framtiden", säger Stefan Hanna (UP). Han tror inte att det blir för komplicerat.
Uppsalas framtid
– Nej, vi har inte bestämt frågeställning än, mer än att den ska handla om hur Uppsala ska utvecklas.
Det säger Stefan Hanna, ledare för Utvecklingspartiet demokraterna (UP) som driver på för en folkomröstning.
Hur vill ni i UP att frågan ska lyda?
– Att det ska vara en övergripande fråga som berör alla Uppsalabor i dag och i framtiden. Nu får alla partier vara med och tycka till och ge förslag på en relevant frågeställning.
Det hör inte till vanligheterna att politiker utlyser folkomröstning utan att veta vad sakfrågan ska handla om, konstaterar Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Däremot är det alltid en viss process att utforma frågeställningen, eftersom olika partier har olika intressen i hur frågan ska ställas.
– Politiker förstår ju att vilket svar man får beror delvis på hur man ställer frågan. I en förhandling om utformningen kan man gissa att olika företrädare vill ha en formulering som är gynnsam för det egna partiet, säger Karl-Oskar Lindgren.
Helst ska en folkomröstning ha en tydlig ja- eller nejfråga, enligt Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap i Uppsala.
Det enda som är klart är att folkomröstningen ska hållas i juni 2024, i samband med Europaparlamentsvalet. Det kom UP och S överens om efter valet. Först var det tänkt att vi skulle få rösta om ja eller nej till spårväg. Men när partierna insåg att beslut om kollektivtrafiken måste fattas redan i år ändrade de sig till att den ska handla om "Uppsalas utveckling".
Det är inte en typ av fråga som lämpar sig för en folkomröstning, konstaterar Karl-Oskar Lindgren.
– Många frågor är komplexa och är svåra för oss medborgare att sätta oss in i – det är ju därför vi har politiker. Den här typen av långsiktiga beslut ställer enorma krav på medborgarna.
Först var det tänkt att Uppsalaborna skulle få rösta ja eller nej till spårväg. Så blir det inte. Stefan Hanna (UP) och Erik Pelling (S) har dock ännu inget besked om vad vi i stället ska svara på.
En fråga i en folkomröstning ska helst ställas så att det går att svara ja eller nej eller tydligt ställa sig för eller emot, säger han.
– Historiskt har folkomröstningar använts när det funnits oenigheter, för att politikerna ska slippa ta beslut själva. I det här fallet blev det en kompromiss mellan S och UP, men frågan är hur mycket man vinner. Risken är att det slår tillbaka.
Att hitta en tydlig frågeställning i det här fallet kommer nämligen att bli svårt, tror Karl-Oskar Lindgren. Om frågan är för otydlig blir risken att politikerna får svårt att tolka vad folket faktiskt sagt i folkomröstningen, och ger politikerna mer svängrum än vad som var tanken.
– Det kan uppstå svekdebatter om folket uppfattar att beslutet inte ligger i linje med vad de sade. Risken är också att det leder till politiska spänningar efter folkomröstningen.
Sist det var en folkomröstning i Uppsala kommun var 1999. Då fick Knivstaborna rösta om man skulle bli en egen kommun. En svag majoritet sade ja.
I Sverige har vi haft 106 kommunala folkomröstningar. En vanlig folkomröstningsfråga är om en kommundel ska bryta sig loss. Andra återkommande frågor är om exempelvis en bro eller idrotts-/simhall ska byggas eller hur en väg ska dras. Skolors bevarande är också vanligt att rösta om. En så bred fråga som en kommuns utveckling har aldrig ställts.
Men Stefan Hanna är inte orolig över att det skulle bli för komplicerat.
– Det tror vi inte är någon fara eftersom Uppsalaborna är kloka, säger han.
Varför är det så viktigt med en folkomröstning för er i UP?
– Vi vill öka närdemokratin genom att stärka medborgarnas inflytande. I dag är det nästan bara i samband med val som partierna anstränger sig för att nå ut till invånarna, men vi anser att man måste ha en tät dialog med medborgarna även mellan valen.
Ett exempel på en otydlig folkomröstning var den om kärnkraft 1980. Resultatet av den träter politiker fortfarande om.
Erik Pelling (S) är inte övertygad om "folkomröstningar som en frälsning för svensk demokrati", som han uttrycker det. Folkomröstningen är UP:s hjärtefråga, som S gått med på att pröva. Samtidigt säger Erik Pelling att det behövs tidigare dialoger med medborgarna, inte minst i stadsbyggnadsfrågor.
– Det är väl allas analys eftersom det här blev en så infekterad fråga, både före och efter valet, säger han och syftar på utbyggnaden i sydöstra staden samt frågan om spårväg.
Erik Pelling (S) ser folkomröstningen som en del av medborgardialogen under arbetet med att ta fram en ny riktning (översiktsplan) för framtidens Uppsala. Han säger att resultatet i folkomröstningen kommer att hedras.
En expert menar att frågan om en kommuns utveckling är för komplicerad för en folkomröstning?
– Ja, vi har inte kommit så långt i diskussionerna än men det kommer bli en svår uppgift. Det får heller inte vara för förenklat eftersom det handlar om komplexa frågor.
Vad kommer det kosta?
– Ett antal miljoner, men vi har ju redan vallokaler och valförrättare på gång inför Europaparlamentsvalet. Men sedan ska det ju tryckas valsedlar och frågan ska förberedas. Vi får se det som en investering i den lokala demokratin.