Unikt expertmöte i Uppsala

För att minska antibiotikaresistens måste världens bönder ge djuren mindre antibiotika. Men hur ska det gå till? Det sitter experter från hela världen och klurar på i Uppsala just nu.

Antibiotikaresistenta bakterier är ett allt större problem i hela världen.

Antibiotikaresistenta bakterier är ett allt större problem i hela världen.

Foto: Lars Pehrson / SvD / TT/arkiv

Uppsala2017-03-21 09:31

Konferensen som pågår på Krusenbergs herrgård utanför Uppsala är unik. Där sitter djuruppfödare från Mexiko, Thailand och Kenya tillsammans med FN-tjänstemän och veterinärer från totalt femton länder och arbetar fram praktiska handlingsplaner för hur bönder i hela världen ska använda mindre antibiotika i djuruppfödning. Det är första gången ett sådant möte äger rum.

– Det är lätt för ministrar att skriva under högtravande deklarationer om att minska antibiotikaanvändningen. Att sedan implementera det är svårare. Det som behövs nu är praktiskt genomförbara åtgärder som är intressanta för djuruppfödarna.

Det säger Ulf Magnusson, som är veterinär och professor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Han har jobbat med frågan om djurhälsa i låginkomstländer i drygt 20 år och har varit drivande i att sätta ihop arbetsgruppen.

Antibiotikaanvändning inom djurhållning ökar i stora delar av världen, både vid sjukdomar och i förebyggande syfte. Ökar gör också antibiotikaresistensen, vilket hotar såväl människors som djurs hälsa. Konferensen i Krusenberg är en del av FN:s nystartade arbete mot antibiotikaresistens, och organiseras av SLU samt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

– Det finns en del här i Sverige som tycker att det är väl bara att förbjuda antibiotika hos djur helt och hållet, men det är nästan ett lite kolonialt synsätt. Vi måste kunna erbjuda djuruppfödare i fattiga länder alternativ till antibiotika, så att deras djur håller sig friska. I många länder är det ju dessutom redan stor brist på animalisk föda, säger Ulf Magnusson.

Vad är alternativet?

– Att jobba med förebyggande smittskyddsåtgärder, vilket främst handlar om bättre hygien samt vaccinationer.

Läs mer: "Vi kommer att se fler dödsfall även i Sverige"

Läs mer: Unikt antibiotikacenter startar i Uppsala

Att mötet sker i Sverige och Uppsala är ingen slump. Sverige förbjöd 1986 all antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte, som första land i världen. Medan djurhållningen globalt sett står för ungefär hälften av all antibiotikaanvändning är siffran i Sverige femton procent.

– Sverige har en trovärdighet eftersom vi har jobbat länge med de här frågorna. Vi vet att vi kan föda upp djur på ett effektivt sätt utan antibiotika, som blir billigare i längden.

Men olika länder har vitt skilda förhållanden och förutsättningar, konstaterar Ulf Magnusson. Det behövs därför nationellt anpassade lösningar – ibland nere på gårdsnivå.

– Det är en komplicerad fråga där det är lätt att ha ett alltför västerländskt synsätt. Det är därför en poäng i att vi är en så blandad arbetsgrupp.

I maj kommer gruppen att ha ett uppföljande möte i Addis Abeba, för att presentera sina förslag och sprida dem inom sina respektive nätverk.

Snabb spridning i södra Europa

Ju mer antibiotika vi använder desto snabbare ökar resistensen hos bakterierna. Det gäller såväl djur som människor. Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor och djur.

I delar av världen, främst Asien, ökar antibiotikaanvändningen eftersom djurproduktionen ökar. Men även i södra Europa ökar användningen, och där har det skett en kraftig utveckling och spridning av antibiotikaresistenta bakterier bland djur de senaste åren.

I hela världen går cirka hälften av all antibiotika till djur, i Sverige är siffran femton procent. Under 2015 använde människor i Sverige 60 ton antibiotika medan 10 ton användes för våra djur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om