Unga män med invandrarbakgrund dominerar Rimfrostlistan

Polisens insatschef för Operation rimfrost i Uppsala: "Vi har misslyckats med integrationen".

Daniel Larsson, Uppsalapolisens insatschef för Operation rimfrost, efterlyser mer stöd från samhället till unga i utsatta förorter.

Daniel Larsson, Uppsalapolisens insatschef för Operation rimfrost, efterlyser mer stöd från samhället till unga i utsatta förorter.

Foto: Cassandra Grönlund

Uppsala2020-06-03 05:00

Polisen har listat Uppsalas 180 mest brottsaktiva personer. De står i fokus för Operation rimfrost, en satsning mot organiserad brottslighet. 

Listan med de 180 individerna domineras av män mellan 17 och 30 år och så gott som samtliga har utländska namn.

Daniel Larsson, insatschef för Operation rimfrost i Uppsala, konstaterar att Uppsalas brottslighet till stor del kretsar kring män med invandrarbakgrund i utsatta förorter.

– Vi har misslyckats med integrationen, säger han.

Frågan är känslig. Det ska framhållas att det finns en stark koppling mellan låg socioekonomisk status och brottslighet. Det vill säga att såväl etniska svenskar som personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade i brottssammanhang, om de lever under likartade förhållanden med hög arbetslöshet, låga inkomster etc.

Enligt en rapport från Institutet för framtidsstudier som kom 2018 går det en skiljelinje mellan kriminella MC-gäng och andra kriminella nätverk.

Bland de som kopplas till MC-gängen är 56 procent inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.

Bland landets kriminella nätverk, exklusive MC-gängen, har 72 procent invandrarbakgrund, det vill säga att de antingen är utrikesfödda eller födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands.

För att förhindra att fler unga väljer en kriminell livsstil krävs mer stöd till bland annat skolan och socialtjänsten i utsatta områden, anser Daniel Larsson. 

– Många lockas av lyxbilar och snabba pengar. Eftersom samhället inte erbjuder tillräckligt attraktiva alternativ fortsätter nyrekryteringen till kriminaliteten. De som är i riskzonen måste få hjälp redan som tioåringar, i annat fall kommer situationen bara att bli värre, befarar han.

Stefan Siesing arbetar sedan flera år som yttre befäl vid Uppsalapolisen och träffar ofta personer som är inne i en kriminell karriär.  

– De lever ett tufft liv. En del säger att de inte orkar längre och vill lägga av. Pratar man med dem på tu man hand kan vissa ha bra tankar men de vet att det blir svårt att skaffa ett vanligt jobb. De är belastade av sin kriminalitet och har ofta skulder.

– De har vuxit upp i utsatta områden, en del har pappor som varit kriminella och egentligen har de aldrig fått någon riktig grund, säger Stefan Siesing. 

Vad är viktigast för att komma tillrätta med kriminaliteten i de här områdena?

– Större föräldraansvar är nummer ett.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!