Trots att flyktingar har svårt att leva på dagersättningen vill få partier höja bidraget.
UNT har tidigare skrivit om hur ukrainska flyktingar köat på Norrtäljegatan i Uppsala för att få mat och andra nödvändigheter. Anledningen har varit att flera ukrainska familjer har haft svårt att klara sig på sin dagersättning. Trots att den har varit oförändrad i snart 30 år är det få riksdagspartier som vill se en ökning i dagersättningen för flyktingar.
– Nej, den behöver inte ändras. I Sverige ska man försörja sig på arbete, inte genom bidrag. De här bidragen är ju till för att försäkra ett golv, minsta rimliga levnadsstandard men ingenting utöver det. Därför tycker vi att den inte behöver höjas, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Ludvig Aspling, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
Moderaternas migrations- och socialförsäkringspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard, svarar på frågan i en skriftlig kommentar till UNT:
”Moderaterna prioriterar åtgärder för att fler snabbare ska komma i arbete och egen försörjning framför höjda bidrag. Vi har i dagsläget inga förslag om ändrad dagersättning.”
Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot för Moderaterna.
Socialdemokraterna skriver i ett mejl att de inte heller planerar att driva frågan inför kommande val:
"Utgångspunkten är att personer som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. Genom arbete kan de skaffa sig en egen försörjning och ett socialt sammanhang. I dagsläget pågår det inget arbete för att höja nivåerna på dagersättningen."
Sju av nio riksdagspartier är i dagsläget är nöjda med dagersättningen för flyktingar. De enda partierna som tycker att summan bör höjas är Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
– Vi har lagt ett utskottsinitiativ och vi är nog det parti som drivit på frågan, säger Tony Haddou (V), migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Tony Haddou, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
För tillfället är den högsta summan en vuxen person kan få 71 kronor per dag. På en månad blir det ungefär 2 200 kronor, vilket är långt under existensminimum för 2022, vilket ligger på 5 157 kronor.
På Migrationsverkets hemsida står det att dagersättningen för flyktingar ska täcka mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Statistikmyndigheten SCB har en prisomräknare som kalkylerar hur inflationen påverkat penningvärdet. Den visar att 71 kronor år 1994 motsvarar 104,60 kronor i dagens läge.
Sveriges migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) har tidigare sagt att dagersättningen inte ska höjas för att Sveriges ersättningar inte ska vara högre än andra EU-länders och han bedömer att många som flyr Ukraina kommer att kunna försörja sig själva.
Men jämfört med flera närliggande länder så har Sverige en lägre dagersättning för flyktingar.
– Vad vi har kunnat se är att Sverige ligger betydligt lägre än Norge, Finland, Tyskland och Nederländerna, säger Maria Frisk som är Sverigechef för Rädda Barnen.
Rädda Barnen är en av de frivilliga organisationer som vill se en ökning på dagersättningen, då de tycker det är viktigt att alla ska ha en skälig levnadsstandard. Låga bidrag kan även få en negativ effekt för samhället.
– Vi tycker att dagersättningen behöver höjas, den är alldeles för låg. Det finns risk för att det bidrar till ett så kallat skuggsamhälle, där människor exploateras eller drar sig till svartjobb för att klara vardagen, säger Maria Frisk.