Ägaren till växlingskontoret World Exchange i Stockholm är häktad. Brottsmisstankarna gäller grovt penningtvättsbrott och synnerligen grovt narkotikabrott.
Polisen utreder en omfattande brottshärva kring växlingskontoret World Exchange i Stockholm. Ägaren, en 51-årig man, är häktad sedan december. Misstankarna gäller grovt penningtvättsbrott och synnerligen grovt narkotikabrott.
– Utredningen av penningtvättsbrottet omfattar cirka 250 miljoner kronor. Det finns även misstankar om att verksamheten främjat narkotikahandel, uppger kammaråklagare Arne Fors.
World Exchange har figurerat i utredningar kring ekonomisk brottslighet sedan 2011. Trots det har verksamheten inte stoppats förrän nu.
I november 2020 avgjorde Uppsala tingsrätt ett mål där World Exchange spelat en viktig roll.
En rad företag i Uppsala hade under 2014 och 2015 överfört pengar till World Exchange där de tagits ut kontant av målvakter. Skatteverkets utredningar visar att minst 16 företag varit inblandade. Genom växlingskontoret ska företagen ha fått ut 46 miljoner kronor i kontanter som använts för att avlöna svart arbetskraft.
Den enda som dömdes var dock en 71-årig målvakt. Växlingskontorets ägare förhördes i tingsrätten, men enbart som vittne.
– World Exchange hade gjort de kontroller som krävdes, det vill säga var pengarna kom ifrån och vad kontanterna skulle användas till, säger Jens Karlström, som då var kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Uppsala.
När målvakten tog ut kontanterna vid World Exchange visade han intyg på att pengarna skulle användas för att köpa fönster från Polen. Men under utredningen framkom frågetecken kring de polska fönsterbolagen, bland annat var momsregistreringarna ogiltiga.
World Exchange dök upp i ett ärende med svart arbetskraft i Uppsala 2015. Den åklagare som handlade ärendet vid Ekobrottsmyndigheten ansåg att det inte gick att styrka att växlingskontorets ägare gjort sig skyldig till brott.
Borde inte det fått varningsklockorna att ringa?
– Det var svårt att bevisa att företrädaren för World Exchange var medveten om att det fanns ett skattebrott i bakgrunden. Därför valde jag att inte åtala honom, uppger Jens Karlström.
2012 dömdes en person i en skattehärva i Stockholm efter att vid 15 tillfällen ha hämtat ut totalt 1,7 miljoner kronor från World Exchange, pengar som gått till att avlöna svart arbetskraft. Inte heller då utreddes växlingsföretaget.
– Det var en jätteutredning som var resurssatt för att komma åt andra aktörer, säger kammaråklagare Arne Fors.
Ytterligare ett exempel är från 2013. Enligt Skatteverket gjorde ett företag kontantuttag på 2 miljoner kronor vid World Exchange för utbetalning av svarta löner.
Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, tycker att tillsynen över växlingskontoren är för dålig.
– Växlingskontor utgör i många fall ett viktigt och ofta nödvändigt led vid ekonomisk brottslighet. Bättre tillsyn skulle ha en starkt brottsförebyggande effekt, säger Stefan Lundberg.
"Tillsynen över växlingskontoren är för dålig," säger Stefan Lundberg, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.
– Det finns klassiska riskbranscher som bygg, städ och restaurang där det ofta förekommer ekobrott. På senare år har växlingskontoren tillkommit som en ny riskbransch. Skälet är främst storskalig hantering av kontanter.
En så kallad registrerad betaltjänstleverantör som exempelvis World Exchange behöver inte tillstånd från Finansinspektionen, FI, men måste vara registrerad där.
– Vi kan inte utdela sanktioner om en registrerad betaltjänstleverantör bryter mot reglerna. Det enda vi då kan göra är att förelägga och avregistrera företaget, säger Åsa Thalén, avdelningschef vid Finansinspektionen.
– 2019 gjorde vi de slagningar på World Exchange som vi har mandat att göra. Vi kontrollerade om bolagets företrädare förekom i belastningsregistret vilket de inte gjorde.