Osäkerheter runt lovande alzheimerpreparat från Uppsala

Det har varit tvära kast i veckan för alla bakom den lovande och mycket omskrivna Uppsalaupptäckt som testas som bromsmedicin vid tidig Alzheimers sjukdom. Men från upphovsmannen, professor Lars Lannfelt, är det tyst.

En bild på de proteinklumpar som bildas i hjärnan vid alzheimers sjukdom. Arkivbil

En bild på de proteinklumpar som bildas i hjärnan vid alzheimers sjukdom. Arkivbil

Foto: Arkiv scanpix

Uppsala2022-12-01 17:00

Om två år kan ett nytt läkemedel som tydligt bromsar insjuknandet i Alzheimers med flera år finnas på den svenska marknaden. Den förhoppningen levererade Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt i UNT i höstas. 

Det är han som ligger bakom upptäckten av en antikropp, lecanemab, som har testas på bland annat patienter från Akademiska sjukhuset med hoppingivande resultat. De lovande signalerna uppmärksammades stort i medier världen över. En effektiv medicin mot Alzheimer är nämligen mycket efterlängtad. 

undefined
Lars Lannfelt är alzheimerforskare och professor vid Uppsala universitet.

Nu några månader senare har antikroppen hamnat på tapeten igen. Först kom häromdagen signaler i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science om en koppling till död i hjärnblödning. Enligt uppgifter i en rapport som tidskriften tagit del av finns två fall där personer som fått lecanemab dött i hjärnblödning. 

Nyheten fick aktien för bolaget Bioarctic att sjunka markant på Stockholmsbörsen. Men bara ett dygn senare kom ny information – som gjorde att aktien steg, utan att återhämta sig helt. Då publicerades nämligen i en annan väl ansedd tidskrift New England journal of medicin, nya data om läkemedlets effekter. Datan kom från den så kallade fas 3-studie där sammanlagt 1 795 patienter med tidig Alzheimer lottats att få antingen lecanemab eller placebo. Resultaten uppges bekräfta den inbromsning, om än måttlig, av sjukdomen som bolagen rapporterade om redan tidigare i höstas. 

Samtidigt kommenterade företrädare för Bioarctics samarbetspartners, som arbetar med att ta läkemedlet ut på marknaden, uppgifterna om dödsfallen. Enligt dem finns troligen ingen koppling, även om påverkan inte helt kan uteslutas.

I studien bedömdes inga dödsfall under de 18 månaderna som studien pågick ha samband med lecanemab.

undefined
En bild på de proteinklumpar som bildas i hjärnan vid alzheimers sjukdom. Arkivbil

Ansvarig för studien på Akademiska sjukhuset, professor Lena Kilander, vill inte kommentera uppgifterna, vare sig om en koppling till död i hjärnblödning eller de positiva signalerna i fas 3-studien om ett bromsat sjukdomsförlopp. I en kommentar till UNT skriver hon att de ännu inte fått någon information om studieresultaten från bolaget bakom studien, och att hon inte har någon kunskap om dödsfallen annat än det som rapporterats i medier. 

UNT har i ett par dagar sökt professor Lars Lannfelt, som också är största ägare i Bioarctic. Men han har inte gått att nå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!