Malin Edén, Lena Kilander, och Fanny Olménius vid Akademiska sjukhuset har arbetat med studien om en antikropp som kan bromsa Alzheimer. "Jag är väldigt glad i dag", säger Lena Kilander.
.
Att hitta en medicin som effektivt kan bromsa eller i bästa fall bota Alzheimer har visat sig vara en utmaning för forskningen.
1999 upptäckte Uppsalaprofessorn Lars Lannfelt en antikropp som verkade lovande. I veckan kom positiva resultat av en så kallad fas-3 studie från bolaget Bioarctic som grundades för att ta upptäckten till ett läkemedel på marknaden. Resultaten, som inte är publicerade i någon vetenskaplig tidskrift och inte granskade av externa forskare än, fick Bioarctics aktie att rusa på Stockholmsbörsen. Värdet ökade med 173 procent på en dag.
I studien har bland annat patienter från Uppsala deltagit. Professor Lena Kilander är ansvarig för studien vid Akademiska sjukhuset. Hon betonar att det ännu är lång väg och flera utmaningar på vägen mot ett brett läkemedel på marknaden. Bland annat är det idag en omständlig process att ta läkemedlet som nu ges via dropp varannan vecka och kräver undersökningar med magnetkamera. Det är alltså inte alla patienter som kan klara behandlingen.
– Men vi har precis inlett de första försöken med en patient här i Uppsala som ska få medicinen var fjärde vecka istället. Förhoppningen är att på sikt kunna ge medicinen som en spruta, som man gör med exempelvis insulin, säger Lena Kilander.
Innan ett läkemedel finns på marknaden måste det godkännas av myndigheterna. De måste också avgöra om effekten är så stor att det är värt att subventionera kostnaden, som annars skulle bli väldigt hög.
– Frågan om medicinen kan rabatteras är en viktig fråga för alla nya dyra läkemedel, är effekten av läkemedlet värt priset, säger Lena Kilander.
Hur är det med effekten av antikroppen då? Enligt Lena Kilander visar studien att den är jämförbar med det vanligaste preparatet på marknaden i dag. Men biverkningarna ser ut att vara färre jämfört med de andra antikropparna mot amyloid-beta, proteinet som startar sjukdomsutvecklingen.
I och med att antikroppen angriper själva sjukdomen och inte bara symtomen finns förhoppningar om effekter på mycket längre sikt, menar hon.
Lars Lannfelt som upptäckte antikroppen är mer offensiv i sina uttalanden utifrån studien, även om han också betonar att det finns frågetecken kring exempelvis långsiktiga effekter.
– Det vi ser är att övergången från en mild tidig alzheimer till ett svårare stadium kan bromsas kanske med tre år. Det är mycket och vi ser effekten som klart kliniskt meningsfull, säger han.
Forskningen har länge sökt efter effektiva bromsmediciner eller ännu hellre bot mot Alzheimers sjukdom, men bakslagen har varit många. Nu kan Uppsalaforskning visa sig vara ett genombrott.
Skulle läkemedlet kunna sättas in tidigare än i dag kan effekten visa sig vara än större, hoppas Lars Lannfelt. Utvecklingen när det gäller att upptäcka sjukdomen går hela tiden framåt.
– Jag tror att ju tidigare vi kommer in med medicinen, ju bättre blir effekten. Vi har inte kunnat pröva långtidseffekterna än, men det är på gång.
Ser du någon svaghet med antikroppen eller något hinder på vägen mot ett läkemedel?
– Jag har väldigt svårt att se några större hinder. Jag hoppas att det ska kunna vara ett läkemedel i Sverige i slutet av 2024.
Du är ju själv störste aktieägare i Bioarctic. Finns det någon konflikt mellan den rollen och den som oberoende forskare?
– Nej, jag upplever inte det. Man måste alltid hålla sig till forskningen i första hand. För sanningen kommer nämligen alltid i kapp slut, säger Lars Lannfelt.