Vice rikspolischef Mats Löfving har sagt att hans uttalande om kriminella klaner var ett sätt att få igång en diskussion om brott kopplat till familj och släkt.
Uppsala tingsrätt den 19 november. I en rättssal sitter en 22–årig Uppsalabo, åtalad för människorov. Mannen tillhör en av Uppsalas allra mest brottsbelastade släkter. Under det senaste decenniet har två nära anhöriga till honom dömts för mordförsök. Själv har 22-åringen tillsammans med två släktingar varit åtalad för mord under 2019, men friats.
Den här gången står 22-åringen inför rätta för att ha kidnappat och misshandlat en jämnårig man för att pressa honom på 25 000 kronor.
Åklagaren Lena Jansson läser upp sms som målsäganden skickat i smyg till sin pappa under tiden han ska ha varit tillfångatagen vid en p-plats i Rosendal. "Ring polisen" lyder ett meddelande. I andra sms berättar mannen att han fått stryk och att han är fast i en bil. Själv hävdar den åtalade 22-åringen att anklagelserna är uppdiktade men han kommer senare att dömas till 19 månaders fängelse.
Rättegången mot 22-åringen har en viss koppling till ett av höstens mest uppmärksammade uttalanden. Den 5 september sa vice rikspolischef Mats Löfving så här i Sveriges Radio: "Just nu har vi minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. Så kallade klaner."
Enligt Mats Löfving har klanerna kommit till Sverige "enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet". Uttalandet ledde till en omfattande debatt om brott och invandring, men mer om det längre fram i artikeln.
Även i Uppsala bor släkter där många familjemedlemmar sysslar med brott. Men Uppsalapolisen pratar om nätverk, inte klaner.
– Det finns två släktnätverk i Uppsala som till stor del livnär sig på kriminalitet, uppger Uppsalapolisens presstalesperson Jonas Eronen.
Uppsalapolisens presstalesperson Jonas Eronen menar att det knappast finns kriminella klaner i Uppsala, utan att det snarare rör sig om släktnätverk med brott som huvudsaklig inkomstkälla.
Det är här 22-åringen från målet i Uppsala tingsrätt kommer in i bilden. Enligt samstämmiga uppgifter från poliser som UNT talat med ingår han i ett av Uppsalas två kriminella släktnätverk.
Vi kan kalla hans släkt för A. En del av släkt A invandrade till Sverige 2003 och sedan dess har otaliga domar avkunnats mot familjemedlemmarna. Brottskatalogen innehåller allt från stölder och rån till vapen, narkotika och våld.
Ett exempel i mängden rör en händelse 2011 på en bar i centrala Uppsala. En idag 29-årig man från släkt A sa åt en obekant person på baren att lämna ifrån sig sina pengar, annars skulle han dö. En annan person försökte lugna ner situationen men blev då knivhuggen av 29-åringen. Den knivhuggne såg att det glimmade till i magtrakten. "Han uppfattade inte att han blivit huggen utan kände bara värmen. Han blev förvånad. Han tror gott om alla människor", står det i domen.
29-åringen dömdes för mordförsök mot sitt nekande.
Ett brott av färskare datum inträffade en novemberdag 2018 när en 30-årig man var på besök hos några släktingar i Gränby. 30-åringen gick ner på gatan för att röka när han enligt åtalet stötte ihop med bland annat en man från släkt A. Enligt vittnen ska den rökande mannen ha fått frågan "Vad tittar du på?", och ett bråk startade.
Tre män från släkt A åtalades för ett knivmord i Gränby i november 2018. Vittnen blev hotade och flera var rädda att berätta vad de sett. Samtliga åtalade friades för mordet.
Åklagaren hävdar att flera från släkt A kallades till platsen och även andra anslöt sig på deras sida. Vittnen såg hur 30-åringen försökte ta sig därifrån men hölls fast av ett gäng. "Personen försökte freda sig och slogs för sitt liv. Ena stunden stod personen upp, andra gången satt han ned". "De slog och sparkade och personen ropade ´snälla, snälla´”, berättade vittnena.
30-åringen, som var nygift och just skulle få sitt första barn, knivhöggs 15 gånger tills han dog.
Tre män från släkt A åtalades för mord tillsammans med ytterligare en person. Under den mördade mannens naglar hittades DNA från en av männen i släkt A. Men det bevisade inte att han deltagit i mordet, ansåg hovrätten. I det bevisläget blev vittnesmålen avgörande. Domstolen framhöll dock att vittnen var rädda, det hade förekommit hot och några hade glömt "förvånansvärt mycket".
Vittnesmålen räckte inte för fällande dom och i januari i år frikändes alla åtalade, inklusive de tre männen från släkt A.
Mordet i Gränby fick en fortsättning i ett annat brottmål. En familj som bodde i Gränby hade vittnat under mordrättegången. En medlem i den familjen blev senare misshandlad av personer från släkt A, enligt åtalet.
Misshandeln resulterade i en utredning som rymde även en rad andra brott där personer i släkt A var misstänkta. Bland annat ska en man fått veta att hans fingrar skulle bli avklippta och hans barn tas i pant om han inte betalade en påstådd skuld. En annan person ska ha blivit misshandlad för att han inte gick med på att sälja knark.
Flera målsäganden och vittnen var till en början alltför rädda för att samarbeta med polisen. Ett av brottsoffren sa att personerna från släkt A tror de äger stadsdelen de bor i och kan göra vad de vill. För egen del fruktade han för sitt liv. Flera personer fick då polisskydd, vissa gick under jorden och flyttades till hemlig ort. Slutligen ställde de upp i rättegången som ledde till flera fällande domar mot medlemmar i släkt A.
– Om inte de här personerna vittnat skulle vi inte ha nått framgång, konstaterar Thomas Forsberg, kammaråklagare i Uppsala.
Han berättar att en rad förundersökningar där personer från den aktuella släkten varit misstänkta har fått läggas ner på senare tid eftersom brottsoffren inte vågar prata med polisen. Enligt Thomas Forsberg handlar det om allvarliga brott som människorov, utpressning och grov misshandel.
Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen, betecknar personerna från släkten som en maktfaktor i stadsdelen där de bor.
– Vanligt folk i området vet inte vilka de är men personer som håller på med brott är rädda för dem, säger han.
"Eftersom kittet mellan medlemmarna är starkt kan kriminella släktnätverk utgöra ett större hot än löst sammansatta brottsnätverk".
Det anser Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen.
Släkt B, som enligt polisen utgör det andra kriminella släktnätverket i Uppsala, kom till Sverige för någon generation sedan.
Ett brott där personer från släkt B figurerat inträffade på Kungsgatan i Uppsala i september 2019. Enligt åklagaren började det med att en person sköt mot en bröllopsfest som släkt B anordnat i Gottsunda. Personer från släkt B ska tillsammans med andra ha prejat den misstänkta skytten och ytterligare en person i en bil på Kungsgatan. De båda blev svårt knivskurna i magen.
Tre män från släkt B dömdes för dådet. En av dem, en 18-åring, fälldes även för att ha hanterat 9,6 kilo amfetamin.
Två personer blev allvarligt knivskurna i den här bilen på Kungsgatan i Uppsala i september 2019. Tre män från släkt B dömdes för brottet.
2015 berättade UNT om en man i släkt B som enligt polisen var en toppfigur i Uppsalas undre värld. Han anklagades för bland annat ekobrott, bidragsfusk, narkotika och vapen. Han påstods arbeta via bulvaner och polisen kom därför inte åt honom. Mannen sa dock till UNT att uppgifterna var helt fel.
Släkternas brott har oftast riktats mot andra kriminella men även utomstående har drabbats. En 22-årig Uppsalabo berättar för UNT hur han en novemberdag 2018 följde med en kompis som skulle sälja en klocka han lagt ut på Blocket. Kompisen hade stämt träff med köparna på Kvarntorget där tre män dök upp.
– Plötsligt sprang de iväg med klockan men vi lyckades ta tillbaka den. Då drog de ner oss på marken och jag fick sedan flera slag i ansiktet, säger 22-åringen.
I samma utredning berättade en 68-årig man att han lockats till en plats i Gränby för att sälja smycken. Plötsligt tog sig flera personer in i hans bil, drog ner honom mellan sätena, slog honom med tillhyggen i huvudet varefter de försvann med smyckena.
En man från Släkt B dömdes för dessa och flera andra våldsamma rån. Brottsoffren drabbades inte minst psykiskt. 68-åringen behövde psykologhjälp och 22-åringen säger att han än idag, två år senare, undviker mörka platser.
Bilden hittades i en mobiltelefon som tillhör en 17-årig Uppsalabo som ingår i en av släkterna. Fotot finns med i en narkotikautredning och enligt polisen är det taget hemma hos 17-åringen.
Myndigheterna har i flera fall stoppat bidrag och hävt hyreskontrakt för de inblandade. Men släktmedlemmarna har även haft framgång med hjälp av myndigheter.
Till exempel fastställde en domstol nyligen att en grovt kriminell person ska få förtur till en lägenhet när han lämnar fängelset. I ett annat ärende försökte fastighetsbolaget häva hyresavtalet för en central släktfigur efter misstankar att han tjänade 13 000 kronor i månaden på svartuthyrning. Men hyresnämnden sa nej och mannen kunde bo kvar.
Enligt kommissarie Daniel Larsson intresserar sig polisen för samtliga medlemmar i de aktuella släkterna.
– Vi håller även koll på de familjemedlemmar som inte sysslar med brott. Orsaken är att de kan fungera som möjliggörare till kriminalitet, till exempel om de skaffar jobb där de kommer åt information som kan användas för att begå brott, uppger han.
Daniel Larsson anser att det finns några gemensamma nämnare för de kriminella familjenätverken. Det handlar om ett socio-ekonomiskt utanförskap med inslag av arbetslöshet, språksvårigheter och att de bor i segregerade stadsdelar.
Den här bilden hittade polisen i mobiltelefonen hos en Uppsalabo i en av släkterna. Fotot ingår i en narkotikautredning och har använts som belägg för att de inblandade hanterat droger.
Gemensamt för flera personer i de båda släkterna är en tuff uppväxt. Ett exempel är en idag 23-årig man.
Enligt socialnämnden blev han som liten misshandlad av sin far och knivhuggen av en annan anhörig. Pappan, som är dömd för olika småbrott, ska ha misshandlat pojkens mamma. Föräldrarna har varit bidragsberoende i flera år.
Pojken begick flera brott i tonåren och stängdes av från skolan sedan han hotat personalen. Föräldrarna vägrade ta emot insatser från socialtjänsten men som 17-åring bad pojken själv om att bli omhändertagen för att komma hemifrån. Med åren har han dock valt en kriminell livsstil och avtjänar nu ett flerårigt fängelsestraff för våldsamma rån.
Enligt en nationell kartläggning som polisen gjort kommer många släktbaserade nätverk från Mellanöstern. Det gäller även de båda utpekade släkterna i Uppsala.
En del av ett cannabisbeslag på flera kilo som Uppsalapolisen gjorde 2019 i samband med en utredning mot en av släkterna. Det resulterade i fleråriga fängelsestraff för de inblandade.
UNT har träffat två män från ett av de båda släktnätverken, vi kan kalla dem Ali och Hassan. De är mycket kritiska till att alla familjemedlemmar kopplas till kriminalitet.
– I vår släkt i Uppsala ingår runt 80 personer men det är bara fem–sex stycken som sysslar med brott. De i släkten som missköter sig har ett eget ansvar för vad de gör. Trots det får även vi som sköter oss dåligt rykte, säger Ali.
Enligt Hassan har flera i släkten gjort upprepade försök att få dem som sysslar med brott att lägga av.
– Vi har haft släktmöten då vi försökt prata dem till rätta. Ibland har vissa lovat att de ska sluta begå brott men de har ändå fortsatt. De här mötena pågick i månader men gav inget resultat och till slut blev det lönlöst att fortsätta.
Ali och Hassan säger att de ibland hjälper polisen att lösa bråk mellan personer av olika nationaliteter. De uppger att de kan agera fredsmäklare eftersom släkten är väletablerad i Uppsala.
– I somras var det mycket oroligheter i Gottsunda. Vi pratade med polisen och sa: ge oss andrum, vi löser det. Det hela kunde klaras upp utan att det blev skottlossningar, det var faktiskt till stor del vår förtjänst.
Åter till polischefen Mats Löfvings uttalande om att det finns 40 kriminella klaner i Sverige. Varför fick det så stor uppmärksamhet?
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Stockholms universitet, tror det beror på att det var en högt uppsatt polis som stod för uttalandet. Han påpekar även att uttalandet sammanföll med att brottslighet och etnicitet står högt på dagordningen.
Han menar att just klanbegreppet spelade en viktig roll för genomslaget.
– Ordet klan smäller högre än familjebaserad kriminalitet. Klan innebär invandrare, medan familj inte gör det. Klan har ett symbolvärde och uppfattas som något organiserat och främmande som man hyser rädsla inför, säger Amir Rostami.
Amir Rostami, docent i kriminologi, ifrågasätter om det verkligen finns 40 kriminella klaner i Sverige. Han menar att det snarare rör sig om familjenätverk där flera personer ägnar sig åt brott.
Han tycker inte det var fel av Mats Löfving att göra uttalandet, under förutsättning att det verkligen existerar 40 klaner. Men han ifrågasätter om det verkligen är så och tror att det i de flesta fallen snarare rör sig om familjenätverk där flera personer ägnar sig åt brott.
– Sedan skulle jag vilja veta vilka nätverk som Mats Löfving menar kommit till Sverige för att begå brott. Är det irländska asfaltsläggare, stöldligor eller vilka? Det finns ett värde i att prata öppet om de här frågorna men uppgifterna måste kunna granskas.
Enligt en rapport som Institutet för framtidsstudier publicerade 2018 finns cirka 15 000 personer med kopplingar till kriminella gäng i Sverige.
Jämfört med den siffran, hur stort hot utgör 40 kriminella klaner eller nätverk?
– Dessa fenomen är ofta lokalt förankrade och där kan de utmana genom att människor inte vågar vittna eller säga ifrån. Men de utgör knappast något hot mot nationen, säger Amir Rostami.
Mats Löfving har avböjt att intervjuas.
LÄS MER: Unga män med invandrarbakgrund ligger bakom en stor del av Uppsalas brottslighet.