Cecilia Safaee ser sig som en socialentreprenör. "Här finns människor med stor potential och den vill vi katalysera", säger hon.
Det är en ganska stillsam tisdagseftermiddag i Gottsunda centrum. De nyöppnade uteserveringarna står för tillfället tomma. Inne på mattorget syns några besökare som äter glass. Utanför centrumet passerar många ungdomar och barnfamiljer, särskilt efter skoldagens slut.
Studenten Nicole Jansson hälsar på sin mamma som jobbar på en restaurang i centrumet. Hon beskriver Gottsunda centrum som en bra plats att umgås med vänner på.
– Det är ett väldigt bra ställe för att hänga med kompisar och sådant, säger hon.
Just centrumets roll som mötesplats lyfts även av Hemmaplans vd Cecilia Safaee, som UNT hittar på femte våningen i byggnaden.
Genom Gottsunda centrum passerar 400 000 besökare varje månad. Här finns handel, vårdcentral, mat, kultur, föreningsliv och en massa annat som sammantaget gör platsen just till en viktig mötesplats i området.
– Det är som ett vardagsrum, och det ska vi ta vara på, säger Cecilia Safaee.
Hemmaplan har specialiserat sig på att ta över och förvalta köpcentrum som ligger i så kallade utsatta områden. I dag äger de även Rosengårds centrum i Malmö.
– Vi förvaltar stadsdelscentrum i områden där vi ser en stor potential för socioekonomisk tillväxt, säger Cecilia Safaee.
Hon är inte en vd med lång erfarenhet av att äga fastigheter, hennes meriter bygger mer på förändringsledning.
– Jag är en socialentreprenör och har jobbat framför allt med social påverkan och beteendeförändring, säger hon och utvecklar:
– När du är i ett så kallat utsatt område och träffar människor i det området så möter du inte primärt utsatthet, utan en otrolig potential. Den vill vi katalysera.
Cecilia Safaee, vd på Hemmaplan som äger Gottsunda centrum, i det mattorg som ligger i mitten av centrumet. Här ska fler krogar in.
Det första Hemmaplans medarbetare gjorde när de tog över var att ta reda på vad Gottsundaborna ville ha i sitt centrum.
– Många tyckte att framsidan var väldigt trafikfarlig. Här gick en cykelbana på ett gångstråk med barnvagnar, elsparkcyklar och fotgängare, allt på samma plats. Så vi flyttade ut cykelbanan i parkeringsytan, och platsen närmast huset blev en 320 meter lång uteservering istället, säger Cecilia Safaee.
Det blev också fler soffor att sitta på inomhus och just nu jobbar man med att korsbefrukta mat och kultur för att få människor att mötas över gränserna.
Förr gick här en trafikfarlig gång- och cykelbana. Nu har uteserveringarna tagit över ytan och cyklisterna har fått flytta ut en bit i parkeringsytan.
Tryggheten har ökat i Gottsunda centrum, det visar fastighetsägarens återkommande undersökningar.
– Andelen hyresgäster som enligt våra enkäter känner sig trygga gick från 60 till 80 procent 2023, säger Cecilia Safaee.
Polis och ungdomsjour såg en positiv trend i Gottsunda redan 2022, riktade insatser för att få unga i jobb och polisens arbete med att lagföra brottslingar är två förklaringar.
Även bland besökarna upplevs det som att Gottsunda blivit en säkrare plats att vistas på.
Studenten Sawdah Asake Busari som besöker centrumet tycker att det blivit bättre jämfört med tidigare år, då området var mer brottsdrabbat.
– För några år sedan var det mycket brott, skottlossning. Det var ganska läskigt att gå ut och komma hit. Nu har det blivit lugnare, säger hon.
Gottsunda-Valsätra gick från "särskilt utsatt område" till "riskområde" 2023, det år våldet kulminerade i Uppsala. Men trots våldsvågen ökade tryggheten i stadsdelens centrum, enligt fastighetsägaren.
– De våldsdåd som präglat synen på området kommer sig ju egentligen av att några få individer ägnar sig åt organiserad brottslighet och råkar befinna sig här. Det speglar ju inte alls området, menar Cecilia Safaee.
Christina Rimmö önskar sig en bokhandel i Gottsunda centrum.
Besökare som UNT pratar med under en tisdagseftermiddag lyfter både positiva och negativa aspekter av centrumet, med önskemål om fler butiker och aktiviteter för barn.
Pensionären Christina Rimmö tycker att centrumet är "utmärkt" men ser potential för ytterligare förbättringar.
– Jag skulle till exempel vilja ha en bokhandel.
Christina Rimmö uttrycker också en önskan om en plats för barnverksamhet.
– Någon slags öppen verksamhet för barn, där man kunde vara med sina barn eller barnbarn, inte bara jippon utan kontinuerligt. Jag tror att man skulle må väldigt bra av det, säger hon.
Det behövs lite fler klädbutiker, skoaffärer och andra butiker som skulle fånga folks intressen mer, enligt Nicole Jansson.
Studenten Nicole Jansson vill också se mer handel.
– Det som jag tycker skulle behövas är kanske fler klädbutiker, skoaffärer eller någonting som skulle fånga folks intressen lite mer, säger hon.
Önskemålen om mer butiker har Hemmaplan också fångat upp. Men där har de inte lika mycket makt över framtiden.
– Klädbranschen håller på att stöpas om, allt fler handlar på nätet, men det där råder vi inte över, säger Cecilia Safaee.
Hon lyfter istället de lokala småföretagare som etablerat sig i centrumet. Som exempelvis Martha Adeola som driver skrädderi och har egendesignade kläder till salu. Hon får betala omsättningsbaserad hyra för att etablera sig i sin egen takt.
– Det går bra. På tre månader tredubblades omsättningen, säger hon.
En vinst för både henne och Hemmaplan alltså.
Martha Adeola driver ett skrädderi i Gottsunda centrum. Hon betalar så kallad omsättningsbaserad hyra, vilket hjälpt henne att komma igång med sin verksamhet i Gottsunda. Här i samspråk med Cecilia Safaee, vd Hemmaplan.
Ett mål för Hemmaplan är att göra livet bättre för människorna som lever i de utsatta områden de förvaltar.
– Vi lade märke till att det samlas stora grupper män i centrumet, män som spenderade mycket tid där. Så vi frågade dem vad de sökte, vilka behov de hade. Då visade det sig att de inte alls ville vara där, de ville egentligen ha ett jobb.
Cecilia Safaee berättar att de då startade ett lärlingsprogram, Centrumakademin, där målet är att skapa sysselsättning för 100 personer varje år. Arbetstillfällen kan man förstås inte snyta ur näsan bara. Det måste till ett nätverk och det kan Hemmaplan bidra med.
– Vi tar hjälp av våra hyresgäster och leverantörer. Under 2023 skapade vi 125 arbetstillfällen. Av dem är 78 olika slags långvariga anställningar, heltid, deltid eller timanställningar.
Cecilia Safaee möter Yahya Abdeen, som är fastighetsskötare i centrumet. Ett jobb han fått via Hemmaplans Centrumakademi.
Cecilia Safaee menar att det är viktigt att skilja på gentrifiering och varaktig positiv utveckling av ett utsatt område.
– Man måste göra det tillsammans med människorna som bor där, inte bara renovera, höja hyrorna och hoppas att människor med mer pengar ska flytta in. Då blir de som bodde där innan mer utsatta och tvingas kanske flytta ännu längre bort. Då har du förändrat området på papperet, men inte människornas socioekonomiska förutsättningar, säger hon.
Hur ska ni klara det som många andra centrumägare gått bet på?
– Vi har långsiktiga investerare i ryggen. Detta är inget 100-meters lopp, det är ett maraton. Utanförskapandet, som vi säger, har pågått i fem decennier. Det är inget man förändrar på ett år.
En lokal rustas upp. Det pågår flera omflyttningar av verksamheter i centrumet.
Mitt i centrumet finns ett torg med restauranger och snabbmatsställen. Fler matställen är på väg in, enligt Hemmaplan.
Butiken Normal är en populär etablering, men besökarna önskar sig fler klädbutiker.