– Det rör sig om ett avancerat upplägg där man satt i system att lämna oriktiga uppgifter till olika myndigheter i syfte att utnyttja välfärdssystemet maximalt, säger kammaråklagare Victoria Engelkes, som lett utredningen.
Två kvinnor och en man åtalas för grovt bedrägeri, ytterligare en kvinna åtalas för medhjälp till grovt bedrägeri. Fusket misstänks ha pågått i över fyra år, fram till våren 2020 då några av de misstänkta greps och satt häktade en tid. Enligt åtalet har totalt 9,7 miljoner kronor betalats ut från Försäkringskassan i assistansersättning på falska grunder. Alla åtalade nekar till brott.
Enligt åklagaren har de misstänkta lämnat felaktiga uppgifter om hälsotillståndet för en man som därigenom beviljats personlig assistans. Tre av dem har sedan fått arbete som personliga assistenter åt mannen och kvitterat ut lön. Men enligt åklagaren har mannens behov av hjälp överdrivits kraftigt. Sedan brottsmisstankarna väcktes har Försäkringskassan granskat mannens hjälpbehov:
– Försäkringskassans utredning har kommit fram till att han inte haft rätt till personlig assistans, säger Victoria Engelkes.
De tre anställda har enligt åklagaren inte utfört den assistans som de fått betalt för. Enligt åtalet har tidrapporter som legat till grund för utbetalningarna varit överdrivna eller falska när det gäller hur mycket arbete som utförts och vem som utfört det. I stället misstänks de haft inkomster parallellt med assistansersättningen.
– De har under tiden haft andra arbeten som vi kan se krockar med den debiterade tiden. Det finns även krockar med exempelvis resor och en sjukhusvistelse, säger Victoria Engelkes.
En av de åtalade var förordnad som god man åt mannen och hade, enligt åtalet, ansvar för anställning av övriga assistenter, schemaläggning och sammanställning av räkningar för assistansinsatser.
Mannen som beviljats assistans är inte misstänkt för brott. Han har, enligt utredningen, under en stor del av tiden bott hemma hos en annan familj som gett honom den hjälp han behövt, samtidigt som de åtalade fick ersättning som assistenter. Familjen som mannen bodde hos har enligt åklagaren inte känt till brottsplanen och är inte misstänkta för brott.
– Den familj som tagit hand om brukaren har utnyttjats kraftigt då de inte fått betalt för all tid som de arbetat. De har även befunnit sig i en prekär situation eftersom de varit beroende av jobbet som assistenter för att kunna erhålla permanent uppehållstillstånd i Sverige, säger Victoria Engelkes.
Den kvinna som misstänks för medhjälp till grovt bedrägeri har enligt åtalet hjälpt till med att planera och organisera praktiska åtgärder kring den man som var föremål för assistans och på så sätt gjort svindleriet möjligt.
Kronofogden har säkrat tillgångar hos de åtalade på omkring sex miljoner kronor, bland annat banktillgångar och värdepapper. Tillgångarna har frysts genom beslut om så kallad kvarstad.
Utredningen har pågått sedan våren 2020. Förundersökningen, som är på drygt 5 000 sidor, innehåller bland annat utredningar om de åtalades inkomster och ekonomiska ställning, resultat av polisens spaningsarbete samt inspelade telefonsamtal mellan misstänkta.
Advokat Kristina Boethius försvarar en av de åtalade kvinnorna som åtalats för grovt bedrägeri:
– Hon nekar till brott, i nuläget har jag inga andra kommentarer att lämna, säger försvararen.
Även den åtalade mannens försvarare, advokat Bengt-Göran Hugoson, är sparsam med kommentarer kring sin klients inställning:
– Men han förnekar att han begått något brottsligt.
Rättegången beräknas starta i höst och pågå i 30 dagar.