En sommardag fick kvinnan ett oväntat meddelande på sitt Instagramkonto från "Alan", som blivit förtjust i hennes profilbild. Det blev inledningen på en sex veckor lång nätromans som UNT tidigare berättat om.
"Alan" påstod att han arbetade på en oljeplattform men snart skulle kunna besöka kvinnan i Sverige. Först måste hon emellertid hjälpa honom betala fraktavgiften för hans bagage. På oljeplattformen fanns ingen möjlighet att betala med kort. Kvinnan tog snabblån och betalade, men när hon krävdes på mer pengar insåg hon att allt var en bluff. Kontakten avslutades och "Alan" hördes aldrig mer av.
Pengarna hon betalat kunde spåras till ett bankkonto som tillhörde en Uppsalabo, som i sin tur fört vidare merparten av pengarna till utlandet via en betalningstjänst. Mannen åtalades men nekade och hävdade att han trott att pengarna kom från en bekant i Nigeria, som han senare returnerade dem till.
Tingsrätten tror inte på hans förklaring men konstaterar samtidigt att det inte finns några bevis för att han var nätsvindlaren "Alan" eller på annat sätt deltog direkt i svindeln. Däremot måste han, enligt domstolen, ha insett att det fanns en risk för att pengarna kom från brott.
Eftersom han inte gjorde några som helst kontroller av pengarnas ursprung hade han så kallat likgiltighetsuppsåt. Han döms nu till villkorlig dom och 50 dagsböter för penningtvätt. Mannen ska också betala kvinnan hela den summa hon blev av med i svindeln.