Svante Pääbo var gästprofessor i komparativ genomik vid Uppsala universitet, i många år. Han har bland annat försökt kartlägga flertusenårigt DNA, bland annat från mumier vid Viktoriamuseet i Uppsala. Här i Gustavianum.
Nobelpriset i medicin har stark Uppsalakoppling i år. Pristagaren är nämligen Svante Pääbo, som får priset för upptäckter "rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution".
Svante Pääbo har sin forskarbakgrund på Uppsala universitet. Det var här i Uppsala han började att läsa medicin 1977. Efter det blev det forskarstudier och disputation1986 – också det i Uppsala. Yrkeslivet som forskare efter disputationen började också i Uppsala. Därtill var han gästprofessor här 2003-2015.
Svante Pääbo har dessutom suttit i Uppsala universitets styrelse.
I dag är han direktor för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.
En Uppsalaforskare som känner Svante Pääbo personligen och som för hans arv vidare i sin forskning är Mattias Jakobsson, professor i genetik, med flera uppmärksammade resultat från forskning kring historiskt DNA på meritlistan. Ifjol kartlade han och hans kollegor bland annat den kompletta arvsmassan hos en 35 000 år gammal kvinna, utifrån små bitar av en tandrot.
– Det här var superkul! Det kommer att snackas mycket om det här i korridorerna på institutionen. Här har vi tänkt länge att han är värd Nobelpriset, eftersom vi vet vad han kan och har gjort, säger Mattias Jakobsson till UNT bara ett par minuter efter tillkännagivandet.
Svante Pääbos stora bidrag som forskare är framförallt hans kartläggning av DNA hos neandertalare, framhåller Mattias Jakobsson.
– Men han har samtidigt gjort många olika saker och har stora fynd inom olika grenar av människans utveckling.
Svante Pääbo startade sin karriär i Uppsala och kom tillbaka som gästforskare under drygt tio år fram till för ett par år sedan. Hans arv är i högsta grad levande på Uppsala universitet, säger Mattias Jakobsson.
Mattias Jakobsson, professor i människans evolution vid Uppsala universitet, är en av dem som för Svante Pääbos arv vidare i sin forskning på Uppsala universitet. Han känner också Pääbo personligen.
– Hans nyfikenhet när det gäller människans historia är levande här. Han är en stor inspirationskälla när det gäller möjligheten att titta på vår historia, och inte bara på dem som lever i dag, för att förstå vilka vi är. Han är väldigt viktig för hela vårt forskningsfält, säger Mattias Jakobsson.
Han lyfter fram två särskilda styrkor hos Svante Pääbo: att han inte ger upp och att han är visionär och ser möjligheter innan någon annan tror att de finns.
– För 30 år sedan då såg det mörkt ut när det gäller möjligheten att kunna få från DNA ur så här gamla material. Men han gav inte upp, utan sa: "Vi ska sekvensera neandertalsmaterial", långt innan vi andra trodde att det var möjligt.
Svante Pääbo besökte sitt alma mater Uppsala universitet senast i februari i år, när han höll årets Linnéföreläsning.
Rektor Anders Hagfeldt skriver på universitetets hemsida att Svante Pääbo är "ett jättebra och roligt val".
– Hans forskning är ju enormt fascinerande med kartläggningen av människans ursprung, och det är ju roligt att det är en Uppsalaperson. Det är nog många med mig som gläds på universitetet idag, vi har många duktiga forskare i hans fotspår, säger Anders Hagfeldt i ett uttalande.
Även Svante Pääbos pappa Sune Bergström fick Nobelpriset i medicin. Sune Bergström mottog priset 1982, det vill säga för 40 år sedan. Han belönades för sin forskning kring prostaglandiner, en slags hormonliknande ämnen.