Erik Pelling (S), Linda Eskilsson (MP) och Tobias Smedberg (V) styr Uppsala kommun sedan valet i september. De avgörande mandaten kom från UP, som valde att släppa fram styret i utbyte mot bland annat en omförhandling av fyrspårsavtalet och en folkomröstning.
I oktober stod det klart att UP och S enats om att omförhandla fyrspårsavtalet med staten, i utbyte mot att UP släppte fram det rödgröna styret. Sedan dess har det dock varit oklart exakt vad som ska omförhandlas och när.
Nu kommer tydligare besked.
"Så fort som möjligt innan sommaren" ska kommunen höra av sig till regeringen och be om en omförhandling, enligt Erik Pelling (S). Innan årsskiftet hoppas han att man ska kunna möta staten över förhandlingsbordet.
Vad man då ska förhandla om? Det presenteras också nu, i ett förslag som klubbas nästa vecka. Sedan Liberalernas vändning härom veckan finns majoritet (S, V, MP och L) bakom förslaget, och en sak klargörs direkt: Antalet bostäder (33 000) ligger fast.
I stället vill styret göra följande justeringar:
- Skjuta upp spårvägens sista etapp. Spårvägen ska länkas samman med den nya tågstationen utanför Bergsbrunna, som kommunen tror kan bli klar 2033. Spårvagnarna ska också åka mellan Gottsunda och Ultuna, men styret vill försäkra sig om att det statliga bidraget betalas ut under hela byggtiden, så att de kan ändra ordningen och bygga länken ut till Bergsbrunna sist. Det är bättre att synka spårvägslänken med tågstationen, tycker styret, eftersom det ändå inte kommer att finnas några spårvägsresenärer på den sträckan förrän stationen med tillhörande nya bostadskvarter är på plats.
- Säkra upp med reservområden. Ifall byggandet i sydöstra staden påverkas av exempelvis artskydd, kan man behöva dra ner på antalet bostäder. I så fall vill styret kunna flytta de överblivna bostäderna till andra områden längs med den nya spårvägslinjen samt längs Ostkustbanan. Närmare bestämt Ulleråker, Rosenlund, delar av Gottsunda samt Storvreta, Vattholma och Skyttorp.
"Nu föreslår vi att få lyfta in reservområdenet. Avsikten är fortfarande att försöka få till de 33 000 bostäderna inom de områden vi avtalat om, men det är ett sätt att ge oss själva lite större flexibilitet", säger Erik Pelling (S).
- Planen ska vara klar 2050 – inte byggandet. Kommunen kan inte helt styra över byggtakten, det gör framför allt marknaden, konstaterar Pelling. Han och styret vill därför att det ska framgå i avtalet att kommunens ansvar är att år 2050 ha detaljplaner färdiga för de områden som ska bebyggas, inte att samtliga byggnader ska stå klara då.
- Regeringen ska se över hanteringen av försvarsmaktens riksintresse. I områden som räknas som sammanhållen bebyggelse tillåter Försvarsmakten byggnader upp till 45 meter höga. De områden där Uppsala ska växa, som sydöstra staden, räknas dock inte som sammanhållen bebyggelse, vilket gör att byggnaderna bara får vara 20 meter höga. Detta vill man att regeringen ser över.
– De saker vi lyfter är sådant vi upptäckt under arbetets gång, som skulle underlätta för oss i det fortsatta arbetet. Alla punkter syftar till att vi ska kunna leva upp till vår del av fyrspårsavtalet, säger Erik Pelling.
Är det viktiga punkter att omförhandla, eller är det här mer en formalitet eftersom ni har ert löfte till UP?
– Jag tycker att det är relevanta punkter. Vi står bakom avtalet och kan leva med det som det är, men det skulle vara ett kliv framåt om vi skulle få igenom justeringarna. Och vi bedömer att det här ligger innanför ramarna för avtalet vi har med UP. Vi lovade en omförhandling, nu genomför vi en omförhandling.
Sedan valet har S och UP ett avtal, som bland annat resulterat i den här omförhandlingen. Sedan förra veckan har också styret (S, V, MP) ingått en "sakpolitisk överenskommelse" med Liberalernas Jennie Claesson.
Pelling menar att de fyra punkterna är ett resultat av diskussioner som förts med alla partier under våren. Moderaternas Therez Almerfors håller inte med. Innehållet i de fyra punkterna är Pellings försök att blidka Liberalerna och Utvecklingspartiet demokraterna – som han nu ingått två olika överenskommelser med – och inte ett resultatet av vårens diskussioner, hävdar hon.
– Jag hade velat se en förutsättningslös diskussion med regeringen först, för att ha ett samtal kring vad vi kan göra inom ramen för avtalet. I stället hostar Pelling ut ett beslut vi ska ta ställning till om tre dagar. Jag tycker att hela den här processen har varit väldigt oseriös.
Oppositionsledaren Therez Almerfors (M) tycker inte att en omförhandling ska initieras nu, innan man först haft ett förutsättningslöst samtal med regeringen.
Stefan Hanna säger att han inte heller varit delaktig i att ta fram punkterna. Trots att omförhandlingen från början sker på hans initiativ är han nu kritisk till innehållet. Hade han fått bestämma hade man skjutit fram tidsgränsen till 2070, för att få fler år på sig att bygga ut. Och så hade han velat förhandla fram med mer frihet för kommunen att bestämma var och hur bostäderna ska placeras.
Vinner UP någonting alls på detta?
– Ja, det tycker jag, man öppnar ju ändå för att det ska byggas under en längre tidsperiod, och så står det ju att man kan sprida ut bebyggelsen längs med Ostkustbanan. Jag ser dock inte varför man då inte kan bygga ut även längs andra befintliga tågspår. En förhandling handlar ju om att öppna upp så stora möjligheter som möjligt, sedan kanske man inte får allt man önskar, men nu är det formulerat efter hur minoritetsstyret vill att det ska bli.
Stefan Hanna, gruppledare för Utvecklingspartiet demokraterna, var den som krävde omförhandlingen. Nu, när styret presenterar sina förhandlingspunkter, är han kritisk till deras "förhandlingsförmåga".
Det återstår att se om regeringen säger ja till att omförhandla.
– Jag tror inte att det är en omöjlighet utifrån de krav vi ställer. Men regeringen har också att ta ställning till vad andra kommuner tycker och tänker då. Öppnar de för att omförhandla med Uppsala kan kön bli lång från andra kommuner, säger Erik Pelling.
Texten har uppdaterats