Lön, yrkets status och lärarens roll. Det är några faktorer som man behöver satsa på för att fler ska lockas till yrket, menar William Ahonen-Berger och Loisa Erikstam.
– Väldigt många som vi började utbildningen med har hoppat av. Det märktes verkligen på föreläsningarna att vi blev allt färre, säger William Ahonen-Berger.
Han och kursaren Loisa Erikstam sitter i foajén på Blåsenhus och pluggar ihop. De läser bägge tredje terminen på grundlärarprogrammet här i Uppsala, och kommer så småningom att ha hand om elever på låg och/eller mellanstadiet.
– Att komma in på utbildningen är ju lätt – man kommer in oavsett betyg, så det är säkert många som börjar som inte vet om de verkligen vill bli lärare. Kanske är kurserna också för svåra för en del, säger Loisa Erikstam.
Varför vill inte fler bli lärare tror ni?
– Lönen! säger William.
– Ja, det i kombination med att utbildningen är ganska lång, säger Loisa.
Det finns tomma platser på lärarutbildningarna i Uppsala. Alla som har gymnasiebehörighet kommer in, oavsett betyg.
Lärarprogrammen tillhör de utbildningar i Sverige som har klart flest avhopp. Bara drygt hälften, 55 procent, av de som börjar på grundlärarprogrammet tar slutligen examen. På ämneslärarprogrammet är siffran endast 40 procent. Detta samtidigt som det råder brist på lärare i Sverige – en brist som enligt Skolverket kommer att öka eftersom fler lärare går i pension än som tar examen.
William Ahonen-Berger och Loisa Erikstam skulle önska att yrkets status höjdes och att lärarens roll – och dennes befogenheter i klassrummet – blev tydligare. Då skulle fler lockas till yrket, tror de.
– Och statusen blir ju inte högre av att det finns en massa obehöriga lärare i skolan, säger William.
Lärarprogrammen tillhör de utbildningar i Sverige som har klart flest avhopp. Många av de som började samtidigt som William Ahonen-Berger och Loisa Erikstam är inte kvar.
Att det skrivs mycket om stök i den svenska skolan kan nog också skrämma bort en del, tror bägge. Men själva blir de snarare taggade.
– Det är ju mycket därför man vill bli lärare, att kunna göra en förändring. Tänk att få känna när man går hem att man gjort något vettigt, säger William.
– Ja, att få in barn på rätt bana i livet, säger Loisa.
Annika Bennsten och Fanny Öberg läser till ämneslärare, vilket gör att de kommer att kunna undervisa på högstadiet eller gymnasiet.
En trappa ner står Annika Bennsten och Fanny Öberg och väntar på att en föreläsning ska börja. De läser bägge första terminen på ämneslärarprogrammet, vilket innebär att de blir lärare på högstadiet eller gymnasiet. Även de är peppade inför arbetslivet.
– Lärare är det roligaste jobbet jag kan tänka mig. Det är socialt och så både utmanas man och utmanar, säger Annika Bennsten engagerat.
Vad tänker ni om allt som skrivs om stök och kris i svenska skolan?
– Det är ju det som gör det extra viktigt att bli lärare, säger Annika.
– Ja, om vi inte har fungerande skolor – hur ska samhället klara sig då? säger Fanny.