I tvära svängar och korsningar skapar vintergruset störst halkproblem. Men det dröjer till finsopningen innan det gruset tas upp.
Vår blev det enligt meteorologerna den 21 februari i Uppsala. Men kommunen har inväntat stabilare vårväder innan den stora sandupptagningen börjar. Men på måndag inleds den stora sopningen av Uppsalas gator. Det som gjorts hittills är bara grovsopning av bussgator och större sopsaltade cykelstråk.
Kommunen började i mitten av mars grovsopningen. Den stora sandupptagningen dröjer dock.
Det är stora mängder grus som ska bort. Enligt kommunens beräkningar har det denna vinter fram till den 1 mars spridits ut 28 000 ton grus på gator och cykelbanor. Det är betydligt mer än åren dessförinnan. Under 2022/23 var det totalt 25 500 ton och säsongen 2021/22 var det 23 500 ton.
För att man ska få en uppfattning om mängden så innebär 28 000 ton att volymen blir större än om de båda tornen vid Uppsala domkyrka skulle fyllas med grus. Det skulle bli en hög kvar som är lika stor som drygt ett halvt domkyrkotorn.
För att frakta hela mängden grus krävs mellan 1 700 och 2 300 lastbilslaster.
Vid snötippen i Nyby finns stora högar av snö kvar, där gruset börjar smälta fram. Här ligger en stor del av det grus som spritts ut på Uppsalas gator under vintern.
Stora mängder grus finns tillsammans med snön på Uppsalas snötipp i Nyby.
På snötippen ackumuleras gruset från tidigare vintrar till en allt större grushög.
Men det är dock bara en mindre del av det som spridits ut som också sopas upp. En stor del av gruset har plogats bort tillsammans med snön under vintern. Det innebär att stora mängder grus finns tillsammans med snön som nu ligger och smälter bort på Uppsalas snötippar. På cykelbanorna har en del av gruset i samband med plogningen skyfflats åt sidan, ut på gräs och andra grönytor intill.
Detta gäller inte minst på de stora cykelstråken som normalt sopsaltas. Av besparingsskäl övergick kommunen i inledningen av vintern till traditionell vinterväghållning med plogning och sandning. När man vid årsskiftet åter började med sopsaltningen, som innebär att man borstar bort snön och sprider saltlake vilket resulterar i en princip snöfri yta, så borstades även gruset som lagts på cykelbanan åt sidan, ut i terrängen intill.
Intill cykelbanorna, som här längs Kungsängsleden, ligger mycket grus ute i terrängen som inte kan sopas upp i samband med sandupptagningen.
Det mesta av det grus som sopas upp hamnar på tipp, bland annat vid Hovgården öster om Uppsala. I år ska det dock enligt kommunen göras ett försök med återanvändning av vintergruset. Tidigare försök att använda gruset på nytt har fallit på att gruset efter en vintersäsong på gatorna fungerar ganska dåligt som halkbekämpning.
De från början kantiga gruspartiklarna, som ursprungligen kommer från bergkross, har under vintern slipats runda. Då skapar gruspartiklarna mer halka än de förhindrar eftersom de runda gruspartiklarna fungerar som ett kullager om det skulle spridas ut igen kommande vintrar. Därför har det blivit mer perifera användningsområden för vintergruset, till exempel som utfyllnad på någon motorcrossbana
Det är företaget Svevia som ska testa återvinning av gruset. Exakt vad Svevia ska göra annorlunda i år jämfört med tidigare försök är dock oklart. Ingen från företaget vill berätta om projektet. Sofia Eriksson, kommunikationschef på Svevia, låter hälsa att de först efter sommaren kan säga något.
Som UNT tidigare berättat skapar gruset problem för framför allt cyklister under våren. Enligt den nationella olycksdatabasen Strada stod rullgrus för 22 procent av de cykelolyckor i Uppsala där en orsak till olyckan angivits. Det handlar då om de olyckor som orsakat tillräckligt allvarliga skador för att det ska kräva vård.
Även om det kan komma bakslag i vädret så gör gruset som ligger kvar mer skada än nytta under våren, enligt Anna Niska, forskningsledare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
– När det annars blir halt på våren är det ofta frosthalka. Och då gör gruset inte så stor nytta, säger hon.