När snö och is smält bort gör gruset mer skada än nytta på gator och cykelbanor.
På onsdagen började kommunen grovsopa bussgatorna i centrum samt de cykelstråk som sopsaltats i stället för grusats. Men den större sopningen dröjer.
– Vi håller koll på prognoserna. Förhoppningen är att den stora sandupptagningen ska komma i gång i början av april, säger Johannes Eriksson, enhetschef på kommunen.
Varför börjar ni inte grovsopa de platser där gruset ger halkproblem först?
– Det beror på att det kan komma bakslag.
När gruset sprids ut gör man det även om det väntas komma mer snö ovanpå gruset man lagt ut. Varför ses inte sandupptagningen som halkbekämpning?
– Vi har en budget att gå efter.
Har man inte glädje av att göra en grovsopning även av övriga ytor, då är det ju mindre grus kvar så att den stora sopningen kan gå fortare?
– Som upphandlingen ser ut så innebär det att vi måste ropa av stora körningar. Då blir det dyrare, säger Johannes Eriksson.
I stället säger han att kommunens egna sopfordon skulle kunna göra punktinsatser om någon väg som är farlig behöver prioriteras.
– Men det är inget vi har planerat in i dagsläget, säger Johannes Eriksson.
I tvära svängar och där cyklister ska interagera med övrig trafik är risken störst för olyckor till följd av gruset.
Halka på snö, is men även på grus är en vanlig orsak till olyckor för cyklister. Enligt den nationella statistiken orsakar grus var femte singelolycka för cyklister under våren. Under helåret är motsvarande siffra en av tio. Singelolyckor utgör i sin tur 80 procent av olyckorna som leder till att cyklister skadas allvarligt i trafiken.
Siffror från olycksdatabasen Strada visar att gruset är ett ännu större bekymmer i Uppsala än nationellt. I de fall där en orsak angivits till olyckan var halka på grus olycksorsaken vid 22 procent av cykelolyckorna som krävt sjukhusvård under hela 2022. Det innebär att grus orsakar fler olyckor för cyklister än krock med bilar.
På många cykelbanor ligger tjocka lager av grus, som särskilt i torrt väder fungerar som kullager mot underlaget.
Anna Niska, forskningsledare på Statens Väg- och transportforskningsinstitut, säger att det här är ett problem i många kommuner.
– Hela sandupptagningsprocessen är väldigt kostnadskrävande. Och man vill inte göra det för tidigt. Det man kan göra är att sopa gruset åt sidan på cykelbanorna när det är barmark, säger hon.
Enligt Anna Niska skulle man dock behöva forska mer om grusningens effekt i ett helhetsperspektiv.
– Det man kan se är att gruset kan ha en bra effekt mot halka för fotgängare. Men för cyklister är det tveksamt om det är positivt, säger hon.