Textroboten Chat GPT gjorde entré i november, och världen förundrades över en robots förmåga att skriva fullständiga texter som svar på nästan vilken fråga som helst.
För Uppsala universitet blev slutsatsen tydlig: den artificiella intelligensen (AI) öppnar nya möjligheter för studenter att fuska. Därför startade universitetet en utredning, vilket UNT rapporterade om. Syftet med den var att kartlägga vilka problem som kan dyka upp i samband med framför allt hemtentor, där studenter skriver examinerande inlämningsuppgifter från sin privata dator.
Utredningen hann inte bli färdig innan den första – och hittills enda – studenten åkte fast. Fusket, som klassas som "användning av otillåtna hjälpmedel", rapporterades den 9 januari. Och det upptäcktes just eftersom läraren för kursen förberett sig på fusk med textrobotar.
– Den kloka läraren hade ställt sina 13 inlämningsfrågor till Chat GPT och fått ut svar. Svaren som läraren fick ut och de som studenten lämnat in är slående lika, säger prorektor Coco Norén.
Studenten, som nu fällts, pluggar på ämneslärarprogrammet. Det var på 3 essäfrågor som han låtit Chat GPT göra jobbet. När disciplinnämnden kallade till möte erkände studenten direkt. Han gick därifrån med en varning.
– Vissa tycker förstås att man skulle ha klämt till mer, men praxis är att följa hur många högskolepoäng som momentet man fuskat på är värt. I det här fallet är de tre uppgifterna värda under en högskolepoäng tillsammans, och då är det en varning som gäller. Det blir strängare om personen gör om det en andra gång, säger Coco Norén.
Det är Mats Cullhed vid enheten för universitetspedagogik som lett arbetet med utredningen. Nu är den alltså klar och en vägledning ska skickas ut till lärarna. Problemet, konstaterar han, är att universitetet hela tiden ligger steget efter AI:n, som ständigt utvecklas och blir bättre.
– Saker jag skrev för tre veckor sedan har jag redan fått uppdatera. I vår kommer också nästa generation, GPT 4, och den har säkert redan blivit mycket bättre.
Nästa steg väntas bli att språkmodellerna som styr chattbottarna byggs ihop med sökmotorer som Bing och Google.
– Det kommer att ändra hela sök-kulturen. I stället för att få en lista med sökträffar, som varit det klassiska de senaste 15 åren, kommer man få en löpande text till svar som då hämtat information från sidor som ligger tillgängliga på nätet, säger Mats Cullhed.
Det krävs att varje enskild lärare är uppmärksam, säger Mats Cullhed. En viktig uppgift för lärarna blir att formulera tentafrågor så att eleven tvingas tänka själv och använda kurslitteraturen, och inte enbart kan förlita sig på de raka svar som ett chattbott kan producera. Datorprogram som ska upptäcka om en text är skriven av AI är inte tillförlitliga ännu, enligt Mats Cullhed.
– En del lärare kommer säkert börja använda mer salstentor. Andra möjligheter vi pratat om är att använda tentalokalerna mer, så att studenter kan komma dit, legitimera sig och sitta och jobba i en kontrollerad miljö där man skär av tillgång till vissa internetresurser.
Andra ändringar tror Mats Cullhed kan bli att lärare väljer att ha fler muntliga moment i sina examinationer. Det blir också viktigare än någonsin att ställa hårda krav på att studenterna redovisar sina källor, med sidhänvisningar.
– Men utvecklingen går fort, det går inte att lita för mycket på de här råden, säger Mats Cullhed.
Trots det är han inte särskilt orolig.
– Det har funnits liknande farhågor flera gånger tidigare. Det är turbulent ett tag, sedan hittar man vad de nya programmen kan användas till, säger han och ger som exempel den tidigare oron kring Wikipedia, som i dag har lagt sig.
Coco Norén instämmer:
– Jag kommer ihåg när tippex och Apple classic-datorerna dök upp.
Härnäst har prorektorn gett Mats Cullheds grupp i uppgift att utreda andra sidan av myntet: hur undervisningen kan dra nytta av AI:n.
– Man kan ju absolut använda det för att få sammanfattningar av saker. Om man har en svår artikel, kan man tänka sig att verktygen används för att ta fram en version av artikeln som kan förstås av en 15-åring. Sedan ska man låta eleverna stånga huvudet mot den svåra texten först, men om de sedan också får läsa den förenklade texten kan de plötsligt förstå den svåra mycket bättre.