Veckorna före jul blev ChatGPT vida uppmärksammad – en så kallad bott, alltså ett datorprogram som utför automatiska uppgifter. Via en hemsida kan vem som helst skriva en fråga, varpå botten producerar ett svar.
Det går till exempel att be ChatGPT att skriva en text på 500 ord om att odla tomater, summera handlingen i romanen "Jane Eyre" eller definiera högerextremism. Ut kommer en färdig, till synes väldisponerad text med introduktion och sammanfattning – på valfritt språk.
– Den bästa beskrivningen är att det är en väldigt avancerad databas där man kan söka efter vad som tidigare skrivits inom ett område. Tekniken där en dator lär sig ett mönster och kan gissa vilket ord som ska komma härnäst i en mening är inte så ny, men ChatGPT kan gissa hela nästa stycke i en text.
Det säger David Sumpter, professor i tillämpad matematik vid institutionen för informationsteknik, Uppsala universitet, som förklarar att botten söker efter information från hela internet för att sedan sammanställa ett svar.
Företaget bakom botten, OpenAI, säger sig vilja utveckla artificiell intelligens som kommer hela mänskligheten till gagn. För lärosäten världen över blir slutsatsen självklar: här finns helt nya möjligheter till fusk.
– Studenterna ligger före oss i den tekniska utvecklingen, säger Coco Norén, prorektor vid Uppsala universitet.
Trots att ChatGPT bara funnits i några veckor har Uppsala universitet redan startat en utredning. Avdelningen för pedagogisk utveckling har under januari och februari fått i uppdrag att kartlägga vilka problem som kan dyka upp och vad dessa kan få för konsekvenser. Därefter är tanken att sammanställa en guide för lärare, som måste kunna avgöra om uppsatser som lämnas in är äkta eller inte.
Hittills har man inte upptäckt något fall av fusk med hjälp av ChatGPT eller liknande program vid Uppsala universitet. De 170 fusk som rapporterades 2022 var av mer traditionell art – studenter som skrivit av varandra på tentor eller snott formuleringar från tidigare uppsatser. Men det gäller att hänga med, konstaterar Coco Norén.
– Vi inser att vi inte kan låtsas som att programmen inte finns.
Å ena sidan säger David Sumpter att, ja, man kan använda botten för att fuska på hemtentan. Å andra sidan kallar han den för en "gigantic bullshit generator" – eftersom botten inte har en aning om vad den pratar om.
– Den faktagranskar inte alls, samtidigt som den framstår som väldigt självsäker när den påstår saker. Det blir mycket felaktiga påståenden.
Den stora frågan, även för forskarna, är vad man ska ha bottarna till. David Sumpter ger två exempel: dels kan det förbättra upplevelsen av interaktiva datorspel, där spelaren ska kommunicera med en karaktär i dataspelet, dels är botten utmärkt för grammatikkontroll.
– Och om en människa jobbar tillsammans med den här, och faktagranskar själv, kan det vara ett sätt att skriva mycket snabbare, säger han.
För universitetets del är det framför allt kortare texter vid hemtentor som kan bli föremål för det nya fusket, tror Coco Norén. Större uppsatser handleds regelbundet av lärare som har kontakt med studenten och ser texten växa fram – där finns det enligt prorektorn "ingen chans" att oupptäckt lägga in en robotskriven text.
Ett resurskrävande arbete väntar, konstaterar hon, och universitetet kan inte längre enbart förlita sig på datorprogram som letar efter plagiat. Frågorna måste formuleras annorlunda, och så måste man ta reda på vilka tekniska lösningar som finns för att identifiera datorgenererade texter. Dessutom behöver pedagogiken utvecklas, så att studenterna blir självständiga och vet skillnaden på egna och andras slutsatser.
– Vi kan inte lämna studenterna själva, utan måste vara bra på att förklara varför man inte ska använda den här typen av program och prata om källkritik och plagiat ännu tidigare och djupare i kurserna så att studenterna har med sig det hela vägen.
Som lärare har man dock större problem än ChatGPT, menar David Sumpter, som tycker att både frågeställningar och examinationsformer behöver ses över.
– Vi uppfostrar studenter som kan googla allt och lär sig hur vi vill att de ska formulera informationen de finner. De reflekterar inte, och det är den största utmaningen. Google finns, GPT finns. Hur skapar vi personer som kan ta all den information som finns där, och dra slutsatser om världen?
Texten har uppdaterats