Hans Dahlgren i samtal med väljare utanför Socialdemokraternas valstuga i Uppsala. Han har goda förhoppningar om att EU ska lyckas frigöra sig från den ryska naturgasen.
"Hur f-n kan det vara så dyrt? Och hur ska man klara vintern?"
Det är frågor som mer än en svensk har ställt sig den senaste tiden. Svaret är både simpelt och komplext på samma gång. Det enkla först: allt hänger ihop. Det komplicerade? Läs vidare.
Vi börjar på den högre nivån. Nyligen var avgående EU-minister Hans Dahlgren på besök i sin födelsestad Uppsala. Hans karriär startade redan i mitten på 70-talet som pressekreterare åt Olof Palme. Efter det har han bland annat varit FN-ambassadör och kabinettssekreterare på UD. Han vet en hel del om hur EU fungerar och hur samtalen gått kring de skyhöga elpriserna i Europa.
– Det hela startade redan före Putin invaderade Ukraina. Ryssland började strypa bastillförseln av gas till EU-länderna. När gaspriset sedan gick upp så följde elpriserna med eftersom man gör elektricitet av gas. Vår utmaning nu är att se till att de pengar, de överpriser, som man har fått betala för sin el går tillbaka till konsumenterna och företagen på ett eller annat sätt.
Det finns många olika sätt att tackla detta. Både för Sverige och på EU-nivå. Högkostnadsskydd har lyfts fram av båda politiska blocken, nu väntar alla på mer detaljerade förslag. Och i EU samlades nyligen ländernas energiministrar för att diskutera bland annat ett pristak på rysk gas, likviditetsgarantier för elbolag och ransoneringar – att få folk att tvingas spara el.
– Vi måste försöka få bort den här sammankopplingen med rysk gas. Men det är inte så lätt. Att införa ett tak kan dock gå relativt snabbt om man hittar en bra nivå. Att tvinga länder att minska sin elförbrukning under toppar kan göras ganska snabbt. Men att föra tillbaka pengar från elbolagen och återföra till medborgaren är nog komplicerat och tar mer tid.
Det är ingen nätt summa som det rör sig om. Runt 90 miljarder kronor, enligt Hans Dahlgren.
Av varje hundralapp som vi betalar för el går cirka 50 kronor till staten i form av skatter och moms. Vart tar de pengarna vägen?
– De ska också tillbaka till konsumenten, det håller på att utredas hur, säger han.
Kan man kräva att folk ska minska sin förbrukning?
– Min gissning är att man inte kommer att behöva det, folk fattar själva. Särskilt med de priser vi haft hittills, och vi kommer ha så här höga priser framöver så man måste ju se om sitt hus. Kanske kommer fler att välja timtaxa, nu är det väldigt få, och då bidrar man till att sänka efterfrågan när den är som störst. Jag vet inte hur det är hos dig, men jag släcker allt fler lampor nu (skratt).
Dahlgren får delvis medhåll av Anna Karlsson, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Uppsala.
– Det kan bli så att elpriserna i sig driver fram en effektivisering. Men vi har varit förskonade från sådant här i Sverige, vi har inte behövt bry oss, så det är inte säkert. Och har regeringen lovat kompensation så finns kanske de som tänker att det inte är värt det.
Jobbar för att förbättra regionens elnät, Anna Karlsson, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen i Uppsala.
Hon menar att man måste tänka sig för vilka signaler man sänder.
– De som kunde ha sparat men inte gjort det, ska de ändå få avdrag? Det är viktigt att kompensationen skyddar svaga grupper men ändå uppmuntrar till energibesparing.
Men på längre sikt räcker det inte med att spara. Vi måste också börja producera mer el – mycket mer.
– Omställningen vi har framför oss kräver massor av el, till exempel klimatsmarta industrier som stål utan kol och framställningen av vätgas, som vi ska ha för att lagra el, kräver enorma mängder energi att tillverka, säger Hans Dahlgren.
Behovet beräknas rentav vara det dubbla om 20 år.
– Vi behöver skynda på utvecklingen av förnybara energikällor och fortsätta utnyttja kärnkraften så länge vi behöver lägga energi på klimatomställningen.
Nyligen kom också nyheten om att Ringhals 4 drabbats av ett förlängt underhållsstopp, som om elproblemen i södra delen av landet inte var stora nog. Så kallade rullande nedsläckningar kan bli aktuella. Men energieffektivisering är inte tandlöst i sammanhanget, menar Anna Karlsson.
– Skulle vi dra ned två procent av vår förbrukning så skulle det räcka för att slippa nedsläckningar.
Elpriserna tuffar på uppåt med stora spikar mellan dygnen. Och så kommer det att fortsätta. Husägare med direktverkande el kommer att få en svår vinter.
Samtidigt som priserna skenar och alla undrar hur mycket de kommer att behöva frysa i vinter så exporterar Sverige en massa el. Rentav mest av alla i Europa. Hur hänger det ihop?
– Vi är sammankopplade med hela Europas elsystem. Det behöver vi vara. Vi exporterar mer än vi köper, men det finns tider på året och dygnet då vi importerar och hade vi inte haft de här kablarna ned till kontinenten hade vi fått släcka ned under de tidpunkterna, säger Hans Dahlgren.
På lokal nivå är Uppsalas elnät otillräckligt. Enligt Anna Karlsson har vi växt ur vår kostym.
– Vi har drivit på Svenska kraftnät om att inte glömma bort Uppsala län. De har lyssnat och 2023 och 2024 kommer vi att få ökad effekt. Det har inte fått mycket medial uppmärksamhet, men det har faktiskt gjort att vi undvikit ett krisläge kommande år.
Vi som bor i Uppland har ingen direkt fördel av att vi har ett eget kärnkraftverk. Från Forsmark går det en kraftig ledning till Stockholm, men den är inte kopplad till Uppsala.
Varför inte det?
– Det har tidigare inte behövts men kommer faktiskt att hända nu. Det är en smärre revolution som kommer att ske i slutet på 2024 då den kopplas mot Uppsala ute vid Tuna. Det blir ett rejält tillskott och tryggar regionen.
Hur andra orter som Västerås och Katrineholm kan säga ja till nya jättebyggen av serverhallar ("som alla kommuner verkar vilja ha") har Anna Karlsson svårt att räkna ihop.
– Serverhallarna drar omkring 100 megawatt var. Hela Enköping använder 50. När Katrineholm vill ha en serverhall så är det två Enköping de säger ja till. Eftersom det alltid funnits el har man som kommun inte behövt förstå hur mycket 100 megawatt är, man har aldrig fått nej tidigare. Men nu har vi nått en punkt där elnäten behöver förstärkas och då kan man inte automatiskt anta att alla stora nyanslutningar ryms i elnäten.
Hur vi ska klara oss utan golvvärme och handdukstork i vinter är fortfarande oklart. Och även hur vi ska undvika topparna som belastar elnätet. Värst är det eftermiddag mot kväll.
– Alla kommer hem, ungarna sätter på datorn och ugn och spis går varma, allt på en gång. Det man inte vill se då är att man laddar elbilen samtidigt, säger Anna Karlsson, som också har en spaning om vad som kan bli årets julklapp.
– Kanske ett par ulltofflor?