Uppsalaföretag som drevs av kriminella, enorma vinstnivåer och skattefusk. Det har UNT skrivit om många gånger i artiklar om bolag som tagit hand om ensamkommande unga asylsökande alltsedan den stora flyktingvågen 2015.
LÄS MER: Uppsalaföretagare: "Varför har kommunen anlitat så många oseriösa bolag"
Asal Gohari (S) blev ordförande i socialnämnden i Uppsala så sent som i januari i år och har alltså inte varit ansvarig för placeringarna i familjehemmen. Men hon anser att en del av det som framskymtat varit under all kritik.
– Kommunen kunde haft bättre kontroll på de här företagen och familjehemmen där de ensamkommande placerades, säger hon.
Även internt i socialnämnden har det funnits kritik, inte minst under åren 2015–2018, innan tillströmningen av ensamkommande till Uppsala avtog. I en UNT-intervju 2018 sa dåvarande ledamoten Jonas Segersam (KD) att en del av de utpekade företagen kunde hålla låg kvalitet eftersom kommunens uppföljningar var för dåliga.
Han ansåg även att de ersättningar som på den tiden betalades ut, runt 60 000 kronor per månad, var orimliga. "Vilken svensk tonåring kostar så mycket? Det är klart att det gick att göra vinster med så höga ersättningar", sa Jonas Segersam.
Att kostnaderna blev så stora hängde samman med statens krav att ensamkommande skulle bo på så kallade hvb, boenden med hög dygnskostnad. "Det var jättekorkat. Det kanske var en tredjedel av de ensamkommande som behövde placeras på hvb", sa socialnämndens tidigare ordförande Kjell Haglund (V) till UNT 2018.
Asal Gohari framhåller att det rådde en extremt pressad situation 2015. I och med att Uppsala tog emot så många ensamkommande på så kort tid hann socialsekreterarna inte med kontrollerna.
– Men det fanns även bolag som gjorde fantastiska insatser, säger hon.
Enligt Asal Gohari är läget idag annorlunda. Hon anser att bland annat kommunens utökade uppföljningar och de ledningsprövningar som görs av Inspektionen för vård och omsorg innebär skillnad.
PO Hevius, vd för Stordala Vård och Omsorg i Uppsala, har ifrågasatt varför kommunen återkommande anlitat företag som visat sig vara oseriösa medan andra bolag i vissa fall inte får uppdrag.
– Det är varje barns behov som styr vilken insats som behövs och därmed vilken leverantör som bäst kan matcha det behovet. Det är socialsekreteraren som fattar beslutet och urvalet av leverantörer beror på vilka ramavtal vi har, säger Asal Gohari.
Fotnot. Under 2020 betalade Uppsala kommun 121 miljoner kronor för placeringar av barn och ungdomar i familjehem.
Kommunen anlitar i första hand familjehem i egen regi. I andra fall används externa leverantörer, så kallad konsulentstödd familjehemsvård. Det är barnets behov som styr valet av insats.