Väntan på en psykologkontakt kan nu bli flera år, när vakanser kommer att fortsätta gapa tomma.
I april meddelades psykiatrins personal på Akademiska att samtliga öppenvårdsmottagningar får anställningsstopp. Detta trots att det finns flera vakanta tjänster och att personalen är under stor press på grund av det höga patientflödet.
UNT har pratat med sex anställda som jobbat kliniskt många år inom psykiatrin och som har stora ansvarsområden. Samtliga vill vara anonyma av oro för att medial uppmärksamhet kan leda till negativa konsekvenser i deras arbete.
– Vi fick veta på skärtorsdagen att det skulle införas anställningsstopp. Vi hade invändningar och försökte komma med förslag på andra lösningar men den diskussionen stängde ansvarig chef på en gång, berättar en anställd.
Beslutet motiverades av sjukhusets ekonomiska underskott.
– Men det hade inte föregåtts av någon utredning eller prövning, fortsätter hen.
En annan anställd har nyligen fått kännedom om att fler nedskärningar diskuterats.
– Nu pratas det om att stänga ytterligare en avdelning permanent. Vi vet att det är tufft ekonomiskt, men problemet är hur det kommuniceras. Att man bara meddelar detta utan att ge oss någon chans att diskutera det innan det införs.
För patienternas del leder anställningsstoppet till bland annat längre väntetider och att färre kommer få vård då personalen kommer att tvingas göra hårdare prioriteringar. Nya patienter som ska få psykologisk behandling kan få vänta i flera år.
– Och patienter med självmordsplaner som behöver snabb återkoppling efter att ha besökt psykiatriakuten kommer inte att få det, berättar hen.
Sedan Verksamhetsområde psykiatri flyttades från Ulleråker till Psykiatrins hus 2013 har antalet vårdplatser skurits ner från 120 till 88. Detta samtidigt som patienterna har ökat med cirka 30 procent samma period. Under 2013 tog man emot 16 134 patienter. Förra året tog psykiatrin emot 22 967 och patienterna besöker ofta vården många gånger på ett år.
Anställningsstopp meddelades personalen inom psykiatrin i april, och de saknar både utredning och ett vettigt sätt att kommunicera på från områdeschef Roland Säll.
Att sätta ett anställningsstopp när det redan är brist på personal anser de medarbetare UNT pratar med visar på att ledningen inte har kunskap om verksamheten.
– Exempelvis har vi alltid högre kostnader för läkemedel än vi har budget för och där finns det flera lösningar för att spara pengar. Men i stället för att lyssna på oss som har de lösningarna hittar man på konstiga saker som anställningsstopp, säger en anställd.
Tillförordnad områdeschef för psykiatrin Roland Säll som meddelade anställningsstoppet menar att det inte är något nytt beslut.
– Vi har ett ekonomiskt underskott sedan flera år och redan före min tid fattades beslut om restriktiva anställningsförfaranden.
Det som hände i april var enligt Roland Säll att han kommunicerade en skärpning av hur dessa besparingar ska tillämpas.
Roland Säll, tillförordnad områdeschef verksamhetsområde psykiatri, har sett hur patienterna blivit fler samtidigt som resurserna krymper.
– Det skedde med anledning av det aktuella underskottet på 1,2 miljarder 2024, och att vi tittat på ekonomin för årets första kvartal.
För psykiatrins del pekar det mot ett underskott på 200 miljoner för 2024 om inget görs.
Hur har denna fråga utretts?
– Den utreddes inte eftersom det inte var något nytt beslut. Jag utgår från att det är gjort på sjukhusledningsnivå. Hela sjukhuset måste nu spara på personal.
Anställda upplever att du inte tar in deras kunskap för att fatta de bästa besluten.
– Det är bra att alla synpunkter förs fram inför att beslut fattas, sen leder inte alltid till att alla blir helt nöjda med besluten. Ledningen och jag själv välkomnar och vill verkligen ha dialog med medarbetare och fack om både vård, ekonomi och arbetsmiljö.
Hade det kunnat finnas andra sätt att spara på?
– Kraftfulla och snabbt verkande åtgärder är nödvändiga med tanke på det ökande ekonomiska underskottet. Vi genomförde också ett antal andra besparingar som att vara återhållsamma med möten och planeringsdagar i förhyrda lokaler och att se över våra kostnader för sjukresor.
Han fortsätter:
– Resurstilldelningen har inte följt med ökningen av antalet patienter och vi inom psykiatrin har mindre resurser i Uppsala per capita än andra regioner i nationella jämförelser. Historiskt har det också satsats mindre på psykiatrin än på den somatiska vården.
Finns det risk att fler avdelningar stängs permanent?
– Eventuella neddragningar beror på vad vår regiondirektör beslutar. Detta kommer bli klart i dagarna. Man kan inte utesluta det, men jag kommer att göra allt jag kan för att inte försämra vården.
UNT har sökt regiondirektör Johan von Knorring, men inte fått något svar.