När 25 av 88 vårdplatser stängs på psykiatrin under vissa veckor i sommar oroas personalen på Akademiska av att fler kommer ta sina liv.
Vuxenpsykiatrin stänger nu 25 av 88 vårdplatser till följd av sjuksköterskebristen under sommaren. UNT har pratat med sex anställda som har stora ansvarsområden och jobbat länge inom psykiatrin på Akademiska. Samtliga vill vara anonyma av rädsla för repressalier från sjukhuset.
– Det har aldrig hänt förut att man stänger tre avdelningar. Redan nu är platserna belagda av patienter, så hur ska det gå när man stänger en tredjedel av alla platser? säger en läkare.
Totalt saknas 90 sjuksköterskor i sommar och av dem skulle tio varit på vuxenpsykiatrin. Enligt den personal UNT pratar med slår det ofta hårdare mot psykiatrin när vårdplatser stängs.
– Nästan alla våra patienter inom slutenvården är akutpatienter, och de kan man inte skjuta på som med en knäoperation. I risk- och konsekvensanalysen som har gjorts inför beslutet att stänga vårdplatserna lyser alla parametrar röda, personalen är så stressade för hur de ska klara att ta hand om patienterna, säger en annan läkare.
UNT har med stöd av offentlighetsprincipen begärt ut risk- och konsekvensanalysen som gjordes i början på juni, men Akademiska lämnar inte ut den eftersom det är "ett levande dokument där uppdateringar görs".
En läkare ser risken för att patienter som inte får vård kommer att avsluta sina liv.
– Det kan vara en svår bedömning att se en självmordsrisk. När vi är stressade och måste hårdprioritera kan vi avvisa fel personer. Risken finns då att fler kommer ta sina liv i Uppsala denna sommar, säger en tredje läkare.
Han är särskilt orolig över de patienter som är minst krävande.
– Det är inte de som skriker högst som har högst självmordsrisk. De som mår dåligt i det tysta kan man behöva lägga in och bygga allians med eller ha en jättetät uppföljning. Men uppföljning är sådant som vi tvingas prioritera bort.
Roland Säll är områdeschef på verksamhetsområde Psykiatri och tror att personalen kommer att klara denna sommar bra.
Orsakerna till att man inte lyckats ersätta sjuksköterskorna under sommaren är sjuksköterskeblockaden, då det var anställningsstopp, samt att man inte hittat hyrsjuksköterskor. Enligt Roland Säll, tillförordnad områdeschef för verksamhetsområde psykiatri, beror det senare på det nationella avtal för hyrpersonal som trädde i kraft 1 april. Avtalet ska minska andelen hyrpersonal.
– Det har sänkt lönerna och då kan inte hyrbolagen leverera personal längre. Därför har vi bara fått hälften av den hyrpersonal vi behöver.
Er risk- och konsekvensanalys visar på faror för både patienter och personal, vad tänker du om det?
– Det finns risk för överbeläggningar, trängsel och att man inte får den vård man behöver. Men jag har förtroende för att det ska fungera med det arbetssätt vi har trots stress.
Ska den pressen ligga på anställda som flaggat för att det inte kommer att bli trygg vård?
– Vi har tagit fram åtgärder som ska göra det lättare för personalen och patienterna. I öppenvården ökar vi mobila verksamheter, så att man i högre grad kan hjälpa personer i hemmet. Det ska täcka upp för patienter som behöver stöd innan och efter slutenvård.
Andra åtgärder som vidtas är att öppenvården ska ha tillgängliga akuttider så att patienter kan komma dit i stället för till psykiatriakuten. Patienter som är kända av vården har fått en uppdaterad vård- och krisplan så att de vet hur de kan söka vård under sommaren.
Att akut sjuka människor skulle ha förmågan att följa den typen av planering tycker Roland Säll är helt rimligt.
– De allra flesta kan göra en bedömning av sin hälsa.