2021 polisanmälde Stockholms stad en Uppsalabo som arbetade med utsatta barn och ungdomar. Enligt socialförvaltningen finns en bandinspelning där Uppsalabon hotar en tolvårig pojke som var placerad i ett jourhem. När socialförvaltningen fick höra inspelningen hävde man omgående avtalet med företaget.
Placeringen hade ordnats av ett företag där Uppsalabon arbetade som samordnare. Att en minderårig hotas av en vårdansvarig är i sig anmärkningsvärt. Men kanske än märkligare var att Uppsalabon använde ett påhittat namn i sitt arbete. Han kallade sig Alexander Yrsho, men heter egentligen något annat.
"Alexander Yrsho" utpekas som centralgestalt i tre vårdföretag som mottagit tiotals miljoner av olika kommuner för att ordna vård åt kriminella ungdomar. Alla tre företag har stoppats av Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
Det hela började med Uppsalabaserade Amplexo AB där "Alexander Yrsho" var delägare och hög chef. Företaget ordnade fram och stöttade familjehem där vårdbehövande ungdomar placerades. Den som driver sådana företag måste sköta sin ekonomi annars kan Ivo dra in tillståndet.
2019 upptäckte Ivo att "Alexander Yrsho" hade skulder. Dessutom hade Skatteverket underkänt hans rot-avdrag på 51 000 kronor, rotarbeten som utförts av ett byggföretag där han själv var vd.
Följande år, 2020, upptaxerades "Alexander Yrsho" sedan han enligt Skatteverket tagit ut 2,2 miljoner svart från Amplexo. Även en Uppsalapolitiker figurerade i utredningen.
En annan man med ledande ställning i Amplexo påstods ha mottagit 103 000 kronor från företaget utan underlag i bokföringen. Han förekom då på 16 punkter i kriminalregistret för bland annat rån och hade suttit i fängelse för ekobrott.
Skatteverket upptäckte att ett företag som var storägare i Amplexo hade betalat ut 212 000 kronor till ett bilföretag. Det visade sig vara handpenning för "Alexander Yrshos" privata Ferrari men utgiften fanns inte med i bokföringen.
Ivo skrev att "Alexander Yrsho" hade "visat på ett upprepat beteende" att inte göra rätt för sig vilket medförde att Amplexo nekades tillstånd och företaget gick i konkurs med 3 miljoner i skatteskulder.
Trots att "Alexander Yrsho" betecknats som olämplig upptäckte Ivo snart att han var verksam i ett annat Uppsalaföretag som också arbetade med familjehem. Det hette Livung AB och ägdes av en nära anhörig till honom.
Ivo startade en utredning som påvisade täta band mellan Amplexo och det nya företaget Livung:
- "Alexander Yrshos" släkting som ägde Livung hade lånat 720 000 kronor av Amplexo i samband med köpet av Livung.
- Avtal som Livung tecknat med kommuner för placeringar av ungdomar har signerats av "Alexander Yrsho" som då hade titeln placeringsansvarig i företaget.
- Nästan alla Livungs anställda hade kopplingar till Amplexo och "Alexander Yrsho".
Ivo konstaterade att Livung förvärvats i nära anslutning till att Amplexos tillstånd drogs in. Ivo skrev att banden mellan de båda bolagen "visar närmast på att en verksamhetsflytt skett från Amplexo AB till Livung AB".
Det fanns även brister i Livungs verksamhet. Bland annat har polisen anmält att det vid husrannsakningar framkom att ungdomar inte befann sig i familjer som fick betalt för att ta hand om dem och detta utan att Livung informerat de sociala myndigheterna.
I oktober 2021 återkallade Ivo tillståndet för Livung. En viktig orsak var att "Alexander Yrsho" ansågs inneha en ledande ställning i Livung, trots att han officiellt inte ingick i ledningskretsen.
Livung utreddes även av Skatteverket. Enligt en utredning från 2022 hittades påhittade fakturor för 1,4 miljoner i bokföringen och en av de anställda som påstås ha fått lön svart var "Alexander Yrsho".
Trots att Livung blivit av med tillståndet ska verksamheten ha fortsatt vilket Ivo nyligen polisanmält.
Ivo:s granskning av "Alexander Yrshos" inblandning i företag fortsatte. I oktober 2022 drog Ivo in tillståndet för ett tredje bolag, Attendum AB, som också sysslat med familjehemsplaceringar. Även i Attendum hade Ivo hittat kopplingar till "Alexander Yrsho".
Att "Alexander Yrsho" tecknat avtal under påhittat namn är troligen brottsligt, menar vice chefsåklagare Magnus Berggren.
– Det kan handla om urkundsförfalskning eller osant intygande, säger han.