LÄS MER: Kartfel fortsatt problem i skolval
LÄS MER: Kommunens skolplaceringar får bakläxa
LÄS MER: "Jag anser att systemet är rättvist"
Av de sju fallen som kammarrätten ska pröva fick föräldrarna rätt mot kommunen i sex av dem. Det sjunde handlar om en elev med liknande förutsättningar, och där föräldrarna argumenterat på samma sätt som de sex som fick rätt i förvaltningsrätten.
I sak handlar rättsfallen om hur systemet med så kallad relativ närhet ska tillämpas när det bor så många barn i ett område så att alla inte får plats på sin närmaste skola. Kommunens urvalsprincip innebär att den närmaste skolan används som jämförelseskola, också för dem som inte får plats där. Det innebär att dessa elever är chanslösa vid antagningen även till den näst närmaste skolan, om det är många som sökt även till den.
LÄS MER: Föräldrar uppmanas att överklaga
LÄS MER: Liten skillnad avgör i rätten
Samtliga sju fall som nu ska avgöras av kammarrätten handlar om skolantagningar i Nåntuna-Sävja-området. De föräldrar som överklagat kommunens placeringsbeslut har Nåntunaskolan som sin närmaste skola. I fjol var det många barn i det här området som skulle börja förskoleklass. Eleverna det handlar om fick inte heller plats vid sin näst närmaste skola, Uppsävjaskolan. Vid antagningen till Uppsävjaskolan användes Nåntunaskolan som referensskola, trots att eleverna alltså inte fick plats där. I stället placerades Nåntunaeleverna vid den tredje närmaste skolan, Stordammens skola cirka två kilometer bort, eller i vissa fall vid Danmarks skola. I stället var det flera barn som hade Stordammens skola som sin närmaste skola, som nu fick plats vid Uppsävjaskolan före barnen från Nåntuna.
I en inlaga till kammarrätten medger kommunen att principen om relativ närhet kan ge olyckliga effekter i det enskilda fallet. Men man hävdar att detta inte är ett skäl för att kommunens placeringsbeslut ska upphävas. Kommunen hänvisar också till ett yttrande som Skolverket skrev till Högsta förvaltningsdomstolen, när ett liknande mål skulle avgöras, och där föräldrarna fick rätt mot Lunds kommun, som var motpart i det fallet. Kommunen hävdar att det enligt Skolverket måste finnas ett visst utrymme för kommunerna vid tillämpningen av lagen.
LÄS MER: Skolvalet görs om
LÄS MER: JO granskar omgjort skolval
UNT har läst inlagan från Skolverket. I dokumentet finns också andra delar som kommunen inte berör i sin inlaga. Skolverket skriver att det måste finnas utrymme för avsteg från urvalsprincipen med hänsyn till barnets bästa. ”Om den princip för placering som kommunen valt visar sig drabba ett barn eller en grupp av barn på ett sätt som inte ter sig rimligt, kan det enligt Skolverkets mening inte anses försvarbart att enbart hänvisa till att en viss urvalsprincip tidigare beslutats. Då finns starka skäl för att vid en samlad bedömning sträva efter en lösning som blir godtagbar för alla barn.”
Omar Hijazi, chef för antagningsenheten, välkomnar att fallen nu ska prövas i kammarrätten.
– Vi tror fortfarande på den relativa närheten och på vår modell.
Ni erkänner själva att effekterna blir olyckliga. Varför försöker ni inte minska de olyckliga effekterna?
– Då skulle det drabba andra elever.
På vilket sätt blir man drabbad om det innebär att man placeras på sin närmaste skola?
– När vi har översökta skolor måste vi ha en urvalsprincip. Och vi försöker se till att samtliga barn får så nära som möjligt.
Men här blir ju effekten tvärtom, att fler får längre till sina skolor.
– Jag önskar av hela mitt hjärta att alla kunde få sitt förstahandsval.