Tio år senare
Gabriella Ekström Filipsson rör sig ledigt genom korridorerna och hälsar på eleverna hon möter. Hon kan nästan allas namn, och de kan hennes, trots att hon är rektor för hela skolan.
På väggen i korridoren pekar hon ut ett favoritcitat, ett av många: "If you can dream it, you can do it". I nästa stund kliver hon in bakom receptionsdisken i skolans entré för att visa var hon står för att hälsa eleverna välkomna på morgnarna. Det har hon gjort sedan Stordammens F–6 och Sävjaskolans högstadium slogs ihop år 2013 och hon blev ansvarig för alltihop.
– Alla ska känna att någon väntar på just dem, det är en av mina filosofier.
Hon uttrycker sig gärna i metaforer och positiva citat. På så sätt förkroppsligar hon nästan, som hon säger, skolans värdegrunder, som hänger i guldramar i entrén.
– Min ledningsfilosofi är: Jag tänker påverka framtiden för att jag tänker leva i den. Och våra elever pratar nästan 50 olika språk. Om man ska skapa världsfred är det här i skolan man ska börja.
I dag är Stordammens skola i stadsdelen Sävja rankad bland de bästa i Uppsala kommun, sett till niornas slutbetyg förra läsåret. Eleverna är en blandad grupp med olika socioekonomisk bakgrund och mellan 85 och 90 procent har de senaste åren gått ut med gymnasiebehörighet.
För tio år sedan var bilden en helt annan.
Då, 2013, övervägde kommunen att lägga ner Sävjaskolan. Elevantalet minskade, meritvärdet låg rejält under rikssnittet och den oroliga stämningen i Sävja – med flera bilbränder och en biblioteksbrand i närtid – påverkade skolans rykte.
– Det var en sliten skola med dålig budget. Det hade varit turbulent och stökigt och högstadieskolan hade nästan bara pojkar som elever. Eftersom det var oroligt sökte föräldrarna andra skolor åt sina flickor. Det blev lite machokultur.
Det blev Gabriella Ekström Filipsson som fick ansvaret att försöka vända utvecklingen. Då hade hon varit rektor för låg- och mellanstadiet på Stordammen sedan 1997. Nu fick hela stora skolan heta samma sak, just eftersom 'Sävja' fått en negativ klang.
– Då tänkte jag: Det får ta fyra år, sedan måste jag se en vändning.
Annars vad?
– Det vet jag egentligen inte, det fanns inget alternativ.
Det första Gabriella Ekström Filipsson gjorde var att fräscha upp skolan. Det som var trasigt lagades och några elever hjälpte till att måla väggarna vita över sommarlovet. Flera utspridda matsalar fick bli en gemensam restaurang med mobilförbud. Hon införde tydliga rutiner och så åkte värdegrunderna upp på väggen – de som talar om vad alla på skolan ska sträva mot.
Därefter tog hon sig an lärarna, lät dem filma sig själva och ge varandra feedback.
– Fokus har alltid varit på lärarna och vårt kärnuppdrag, undervisningen.
Målet?
– Att stärka undervisningen och höja kunskapresultaten, jobba med värderingar och öka tryggheten. Jag har samma mål fortfarande, säger Gabriella Ekström Filipsson.
När den nya, hopslagna skolan var i gång återstod att övertyga föräldrarna i området. Rektorn och några kolleger åkte ut och marknadsförde sin skola och pratade med föräldrar vars barn skulle byta skola inför högstadiet. Gabriella Ekström Filipsson konstaterar att hennes stil inte passar alla.
– En del tycker att jag är för högljudd och stor i munnen. Men jag tycker att man ska vara stolt och tala om det.
Och vändningen kom. Allt fler föräldrar från de resursstarka områdena runt Sävja valde att satsa på Stordammen, i stället för att skicka sina barn till friskolorna i stan. 300 elever 2013 växte till över 700, och i dag är skolan nästan full. När Gabriella Ekström Filipsson år 2021 nominerades till Lärarförbundets pris Årets rektor (hon kom tvåa) var en del av motiveringen att hon åstadkommit detta "utan något särskilt ekonomiskt stöd".
– Jag har alltid prioriterat personal. Men det är klart att vi inte hade klarat att ha den bemanning vi har utan att ha så många elever. Vi har lättare att klara sparkraven just eftersom vi har 700 elever, säger Gabriella Ekström Filipsson, även om det ökande antalet resursstarka barn som numera söker sig till skolan faktiskt innebär att det strukturstöd skolan får från kommunen minskar för varje år.
Men framgångarna betyder inte att Stordammens skola inte har saker kvar att jobba med. Som rektor Gabriella uttrycker det:
– Jag står i solen och jobbar med min skuggsida. Alla skolor har en.
Så, vad är Stordammens skuggsida?
– Att räcka till så att alla elever får det stöd de ska ha.
Inför höstterminen 2023 väntar en hel del nedskärningar i Uppsalas skolor. Så även här. På grund av höjda matkostnader och högre hyra kommer en lärartjänst, en tjänst på fritids och en assistenttjänst att försvinna från Stordammen. Och så berättar Gabriella Ekström Filipsson att hon kommer att behöva minska på datorer och läromedel.
Just ekonomin är det stora hindret för alla skolor, konstaterar hon. Det, och att skolan förväntas ha så många olika uppdrag. Gabriella Ekström Filipsson tycker att förväntningarna blir oproportionerliga när skolan läggs fram som lösningen på alla möjliga samhällsproblem.
– Allt från att boffa torrschampo till suicid ska skolan lösa. Det är klart att man känner att man aldrig räcker till.
Som rektor är hennes roll att vara ansiktet utåt, och då får hon också stå i skottgluggen för de åsikter och ifrågasättanden som riktas mot skolan.
– Alla tycker saker om skolan: politiker, föräldrar, socialtjänsten ... De tycker att vi gör fel saker och vill lägga sig i, men de behöver tro på att vi vet vad vi gör och ge oss arbetsro att jobba med vårt kärnuppdrag.
Under de tio år som gått har Gabriella Ekström Filipsson tilldelats flera priser för sitt arbete. Utöver andraplatsen i Årets rektor 2021 har hon fått Dagens Nyheters skolledarpris, Skolornas fredspris och kommunens pedagogiska ledarpris.
– Men jag har inte gjort det ensam, säger hon. Jag är stolt över arbetet vi gjort tillsammans. Jag och personalen har sett det som ett gemensamt uppdrag och trott på vår vision. Framgångsfaktorn har varit kontinuitet, att stanna kvar. Det är rätt vanligt att en rektor känner att "nu har jag gjort mitt" och byter skola.
Själv har Gabriella Ekström Filipsson bestämt sig för att Stordammen blir hennes sista arbetsplats. Däremot fyller hon snart 64 år och närmar sig pensionen.
– Jag vet redan vem jag vill ska komma efter mig, den personen finns redan i verksamheten, säger rektorn hemlighetsfullt.